Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Artur Lundkvist: Böcker från väster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
i grunden inte är annat än en raffinerad
underhållningsroman som fängslar och bortblandar
korten genom fulländad teknik. Byggd på den
typiskt amerikanska livsytans mytvävnad, dess
filmaktiga schablonmönster, är boken en halvt
verklighetsskildrande gangstersaga med det
amerikanska samhället till seen.
Ben Grace heter en prydlig gosse på hundra
kilo som levt på att spela fotboll i tretton år
och därunder lärt sig avsky fysiskt våld. Han
sitter nu fast som chaufför hos Sol Caspar, stor
rackeeter i spelautomater, kapplöpningar och
bordeller, hemlig härskare över korruptionen
i en medelstor stad i Mellanvästern. Grace hatar
Caspar och hans våldsdåd och bara väntar sitt
tillfälle för att slå till, indirekt, riskfritt. En
rätlinig svensk (med ett norskt namn förstås:
Olaf Jansen) blir väld till borgmästare på sitt
upprensningsprogram, närmast tack vare en
företagsam ung medhjälperska. Grace säljer
Caspars skumma hemligheter till henne och när
Caspar flytt övertar han med hennes motvilliga
hjälp den lediga rackeeteringen, fast med nya,
sinnrikt uttänkta, rättsligt oåtkomliga metoder.
Kallblodigt använder han sig av hennes
sårbarhet i kärlekssaker, behärskande henne med en
utstuderad blandning av likgiltighet, begär och
brutalitet.
Men naturligtvis finns det ett passionsöde
som väntar också på honom. Det är en yngre
syster till den förra kvinnan, en älsklig varelse
med kriminella böjelser och ett hysteriskt
dansande ljus i ögonen. De båda möts genast i en
nedsmältande kortslutning och känner sig
ensamma mot hela världen i kampen för sin stora
passion. När Caspar återkommer för att hämnas
blir det hon som fäller honom bakifrån med ett
skott från sin näpna revolver. De kommer över
gangsterkungens undangömda kapital och flyr
i en bil men blir hejdade av en trafikkonstapel.
Svårt skottsårad lyckas Grace dock bli vigd
vid flickan av en gangstervän som varit präst
och ständigt blivit fast för sina lättigenkännligt
krokiga ben.
Till iscensättningen hör sådana saker som en
mördad inmurad i en cementtunna och nedsänkt
i en flod, flickan som klär av sig i en kanot för
att dyka i det iskalla vattnet och ta rätt på
cementtunnan, en annan mördad som hittas
under ett redskapsskjul där en råtta släpar bort
en hand. Och där är skräckslagna, hänsynslöst
utnyttjade ynglingar, som blir offer för sin
för-brytarromantik, med "hängslena sträckta till
dubbel längd av pistolerna de bär i
byxfickorna". En hel uppsättning gangstertyper är
beskrivna med glidande kamera och destillerat
fräna repliker. De rör sig i en värld där det
utslagsgivande är den yttre framgången och
där även rättvisan är något som man gör affär
med, som man säljer och förtjänar på. Gangstern
ter sig därigenom närmast som en affärsman
i särskilt utsatt position, en djärv företagare
som mer än andra behöver kallblodighet och
slughet, en specialist på samhällets
kassaskåpsmekanism, en upptäckare av kryphål i det
vedertagna systemet. Den kalla affärsprincipen
till-lämpas även på kärleksplanet men gör gärna
okontrollerbara överslag i blind passion, i det
kuvade begärets och känslobehovets besatthet.
Den litteraturriktning som Cain företräder så
renodlat är ju starkt begränsad och har sin
förutsättning i speciellt amerikanska
förhållanden. Den genomtränger ingenting, den bara sluter
sig följsamt kring strömlinjeformade
verklighetsschabloner. Det är naturalism med modernt
uppdriven teknik, påverkad av filmen och
journalistiken : en hårt konkret, förkromat glänsande
ytspegling. Den romantik och den mänsklighet
som ändock innebor i denna naturalism är
förträngd, halvmedveten, torterad och förvriden.
En frigörelse från denna utåtvända
skenverklighet, ett nedträngande till djupare realiteter är
vad den amerikanska litteraturen nu främst
behöver.
#
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
