Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
henne och drar ut till det trevna lantstället
Turkosen, där många mystiska händelser kommer
att utspela sig. Nina har en gång som flicka
lockats och skrämts av en sedlighetsförbrytare:
flera tilldragelser gör nu att hon i sin- man
misstänker att hon återsett denne förbrytare. Saken
blir aldrig riktigt uppklarad, men äktenskapet
blir allt trasigare. Då Nina mitt framför
mannens ögon bedrar honom med advokaten Greger,
försvinner Percival G. Kroning från valplatsen.
Trasdockor är de allihop, vill författaren ha sagt.
Läsaren gör inga invändningar mot en sådan
dom. Författarens stil är den numera så
välkända svenskamerikanska. En nypa
Hemingway, en nypa Caldwell, kanske också en nypa
Lagerström — och blandningen är färdig.
Skildringen av parets bröllopsmorgon kunde inte
vara mera strikt genomförd i american style.
Talanglös är emellertid inte den man som
åstadkommit denna innerst tragiska berättelse om
nutida människors rotlöshet. Han har blick för
tomheten i de skildrade människornas tillvaro,
och han kan åstadkomma mer än en laddad
seen. Men förlagsreklamen talar om "ett
bildspråk, som i sin djärva uttrycksfullhet har få
motstycken i modern svensk litteratur". Det
bildspråket har anmälaren trots uppriktig
ansträngning och intensiv spaning inte varit i stånd att
upptäcka. Johannes Edfelt
Christoffer H. Ericsson: Örlogsmän.
Fahlcrantz & Gumaelius 1944.
11:—.
Ericsson är en ung finländsk författare. Han
debuterade 1942 med en bok, som hette
"Vindslitet" och var en samling skildringar av
upplevelser i Finska vikens kustband,
naturstämningar och seglingsskildringar. Författaren rörde
sig med påtaglig säkerhet i sin miljö, boken
bars av en ungdomligt het lidelse för ämnet,
visade intensitet i upplevelsen och skärpa i
observationen och var skriven på ett av naturen
ledigt och kanske utvecklingsdugligt språk.
Han återkommer nu med en sjöroman från
Gustav III:s dagar, och gör därmed det första
svenska försöket att ta upp tävlan med C. S.
Forester och Nordhoff & Hall. Han har lyckats
ganska bra. Handlingen tilldrar sig 1788—90,
under Gustav III:s ryska krig. Hjälten, major
Arell, är en finländsk officer vid
skärgårdsflottan, som övergår i örlogstjänst, stationeras
i Karlskrona, som befälhavare på en fregatt
deltar i två somrars kampanjer i Finska viken
och möter sitt öde vid Viborgska gatloppet.
Sjömiljön tycks Ericsson ha studerat mycket
grundligt. Han visar sig förvånande kunnig om
fartygen och deras manövrering, tjänsten och
livet ombord, så kunnig att han hanterar stoffet
alldeles otvunget och tydligen med stor
förtjusning. Seglatser och bataljmålningar har
fart, rytm och atmosfär. När man kommer
i land, rör sig handlingen lamare, intrigen är
inte särskilt fängslande och tidsfärgen är ganska
blek, mycket lätt antydd både i skildring och
dialog — vilket vad dialogen angår nog kan
vara befogat i en roman av denna art.
Människoskildringen går heller inte på djupet.
Major Arell är nog en figur av intresse, bra
skisserad. Men det stannar vid skissen, och
bokens övriga figurer blir knappt mer än
staffage.
Romanen framträder emellertid inte med
några överdrivna pretentioner. Den har bra
hållning och en viss bredd i uppläggningen,
och den rör sig med ett outnyttjat och tacksamt
stoff. Stilen är ledig, men var precisare och
uttrycksfullare i debutboken. Sven Barthel
Allis McKay: Flickan vid floden.
Översättning av Ingalisa Munck. Bonniers
1944. 13:50.
Till omväxling med de historiska romanerna
och representanterna för den hårdkokta skolan
presenteras här en amerikansk roman av en
blidare typ, romantisk till sin grundstämning
om också byggd på ett delvis mycket detaljerat
studium av människor och miljö. Den senare
utgöres av ett område kring Columbia River,
där man under romanens lopp övergår till
fruktodling i stor skala för export. De sociala
komplikationer som kunna uppstå vid en dylik
övergång från självhushåll till stordrift märkas
på sin höjd som krusningar på berättelsens
lugnt framglidande yta. Författarinnan
ådagalägger visserligen en teoretisk förståelse för
fruktplockarnas krav på bättre villkor men är
uppenbarligen förtjust, när hennes hjältinna
genom en skicklig manöver lyckas narra dem
av spåret. Det är dennas utveckling från
flickunge med romantiska kärleksgriller till duglig
husmor, företagsledare och ett slags traktens
klockarfar som är huvudmotivet, kontrasterat
553
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
