Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Avlidna författare - L. H. Myers - Sir Arthur Quiller-Couch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AVLIDNA FÖRFATTARE
L. H. Myers
Den engelske författaren L. H. Myers har just dött,
63 år gammal. Han var inte särskilt känd i Sverige,
men i England uppskattades han av en ganska stor
intellektuell publik, och hans anseende befann sig
i ständigt stigande. De flesta engelska kritiker skulle
troligen vara överens om att det för närvarande inte
finns någon bättre nu verksam engelsk
romanförfattare.
L. H. Myers föddes i Cambridge 1881 som son till
F. W. H. Myers, en av psykiska forskningar
intresserad skald, och uppfostrades vid Eton och Trinity
College, Cambridge. Han tog lång tid på sig, innan
han utgav sin första roman, "The Orissers", som
inte kom förrän 1923, när han var 42 år gammal.
En svensk översättning publicerades följande år.
"The Orissers" visar inflytande av T. E. Hulme, den
lysande Cambridgetänkaren, vars bana avbröts i förra
världskriget, men som efterlämnade ett antal essayer
("Speculations"), vilka haft ett långtgående
inflytande på författare som T. S. Eliot, Ezra Pound,
Wyndham Lewis och I. A. Richards. Hulme
reagerade mot sin tids humanism, den humanism som
hade Matthew Arnold till anfader. Enligt hans
uppfattning saknade den kraft, därför att den hade
avskurit sig själv från en religiös bakgrund och sökte
göra sig omedveten om de demoniska elementen i
ondskan. Den andra huvudlinjen i Hulmes tankeliv,
en linje som förenade honom med sådana vänskapens
Cambridgeapostlar som McTaggart och Lowes
Dickin-son, gällde betydelsen av kontakt mellan individerna.
För honom var "den yttersta verkligheten ’a circle
communicating’". Myers tog fasta på bägge dessa
punkter — motsatsförhållandet mellan religion och
humanism och den fundamentala betydelsen av en
krets vänner — i "The Orissers", och de utgör
ledmotiven även i hans senare arbeten. De två manliga
huvudpersonerna i "The Orissers" är den demoniske
Cosmo och humanisten Allen, som kämpar med
varandra om att få äga Lilian, inkarnationen av
traditionella, estetiska och sociala värden. Cosmo går
under genom sin egen våldsamhet, och Allen vinner
Lilian men blir i viss mån besviken mitt i sin triumf.
Han saknar vitalitet och lyckas aldrig uppnå den
instinktiva kontakt med Lilian som hon har med sin
yngre släkting Nicolas —- blodsbandet är fastare än
något annat. I bakgrunden finns John, som äger
penningens makt och som Lilian gifter sig med för
att kunna behålla Orissernas lantställe i familjens
ägo och som slutligen dör i kräfta.
"The Orissers" handlar om den slags övre
medelklassmiljö som vi är förtrogna med genom
Gals-worthys romaner, men Myers’s analyser är mycket
subtilare och djupare än Galsworthys.
Efter "The Clio" (1925) påbörjade Myers sin stora
serie indiska romaner: "The Near and the Far"
(1927), "Prince Jali" (1930), och "Rajah Amar"
(1935), som samlades under titeln "The Root and the
Flower" (1935) och "The Pool of Vishnu" (1940).
"The Root and the Flower" vann Femina Vie
Heureuse- och James Tait Black Memorialprisen
1935. Myers skriver om sitt val av ett indiskt
sceneri: "Detta är inte en historisk roman, fastän
handlingen tilldrar sig på Akbars tid. Inte heller är
det ett försök att återge orientaliska levnadsvanor
och tänkesätt."
Varför, frågar man sig, valde han då denna plats
och tid? Han valde Akbars tid, därför att Åkbar
hade hoppats kunna göra en syntes av alla
religioner, och han valde denna plats för att kunna syssla
med psykologiska problem utan att vara beroende av
sociala och ekonomiska problem. Myers skrev år
1935, att han ansåg, att romanförfattarna på sista
tiden alltför mycket uppehållit sig vid sociala och
ekonomiska frågor och att deras behandling av de
mänskliga problemen blivit lidande därpå. Men när
han kommit fram till 1940, hade världshändelsernas
utveckling tvingat honom att modifiera sin
uppfattning. Han säger nu: "Det har för visso inte varit min
avsikt att åsidosätta de sociala och etiska problem
som tvingar sig på oss i detta tidsläge. Tvärtom, mitt
hopp har varit, att vi skulle kunna se dem bättre från
en avlägsen utkikspunkt i denna inbillade värld."
Och det är karakteristiskt, att sociala och ekonomiska
problem spelar en mycket större roll i "The Pool of
Vishnu" än i de tidigare volymerna.
Huvudpersonen i de indiska romanerna är unge
prins Jali, och huvudtemat är hans uppfostran. De
hör alltså ihop med sådana verk som "Émile",
"Wilhelm Meister", "Wordsworths "Prelude" och "A
la Recherche du Temps Perdti". De vuxna personerna
omkring Jali har olika trosuppfattning: hans mor är
kristen, hans far har blivit buddhist, andra är
muhammedaner, hinduer, humanister eller agnostiker.
Intresset består i att iaktta, hur barnet och ynglingen
styr sin kurs mellan dessa trosuppfattningar och de
handlingar som företrädarna av dessa åskådningar
utför på grund av sin tro. Karaktärerna är antingen
av typen Cosmo eller typen Allen, antingen våldsamt
och hänsynslöst utlevande sina djupaste instinkter
eller också eftersträvande ett liv i självkontroll. Sedan
prins Jali kommit i farlig kontakt med de onda
elementen, stiftar han bekantskap med de sociala
problemen och de vuxnas handlingsmättade värld.
Intrigen är omsorgsfullt upplagd och håller läsaren
i avsevärd spänning, ty det finns i Myers’s
komposition en lycklig blandning av reflexion och epik. Det
var meningen, att det skulle bli ännu en del på den
stora indiska serien, men vi vet ännu inte, om Myers
fullbordat den. Även om han inte gjort det, har han
efterlämnat ett verk som tillförsäkrar honom en
bestående plats bland Englands bästa romanförfattare
mellan krigen. Svenska läsare skulle troligtvis finna
det lättast för närvarande att stifta bekantskap med
Myers’s verk genom den förtjusande pastoralen
"Strange Glory" (1936), som också utkommit i en
Albatrossupplaga. A. H. Kinc
Sir Arthur Quiller-Couch
i yngre år mera känd för den romanläsande publiken
under sin pseudonym "Q", föddes år 1863 i
Cornwall. Från 1887 till 1917 producerade han en ständig
ström av romaner i Stevensons stil. De mest kända
av dessa är "Troy Town", en humoristisk skildring
av livet i Cornwall, "The Splendid Spur", en
berättelse om det engelska inbördeskriget, "Foe-Farrell",
en studie över familjetvister, och "The Ship of Stars".
Hans rykte som romanförfattare har alltmer avtagit
555
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
