Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Tore Zetterholm: Kätterska korsfarare. Richard Hillary och Arthur Koestler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄTTERSKA KORSFARARE
Departure" överensstämmer nästan ordagrant,
och det råder inget tvivel om att boken
tillkommit under intryck av brevväxlingen med
Hillary. I bokens slutdel skymtar denne också
personligen. På ett kafé i Neutralias huvudstad
träffar Peter Slavek en störtad engelsk flygare,
som väntar på att få återvända till sin division.
Han har blivit svårt bränd, och hans ansikte,
som återställts genom plastiska operationer, är
ett artificiellt ansikte, "en kirurgs kopia av en
naturens skapelse". Hans händer är likaledes
brännskadade och liknar fågel- eller reptilklor.
Vi känner igen den misshandlade Hillarys
signalement. Och det är dennes argument han
anför:
"... men hur skulle han kunna förklara, att
han gav efter trots sin insikt? Ja, Sonja hade
rätt, men all hennes logik kunde inte ta ifrån
honom denna upplevelse av yttersta frid, som
tycktes emanera från en källa utom räckhåll för
henne, från själva kärnan av hans jag. Hon
kunde bevisa att alla hans motiv var falska,
men på detta område måste kanske alltid det
rätta göras av falska motiv... Ja, han gav
efter mer ’trots’ än ’på grund av’. Och det var
som det skulle vara. Om man accepterade en
tro, borde man inte fråga på grund av vad —
’på grund av’ borde tagas för givet."
Hillarys tidigare anförda brevcitat om att man
kan resonera förnuftigt i evighet, men att man
ändå lyder instinkten, ger en sammanfattning
av hela tankegången i "Arrival and Departure".
Och Koestlers paradox om tron, vars ord är
"trots" och inte "på grund av", återfinnes också
hos hans yngre kollega. Hösten 1941 skriver
Hillary i ett brev:
"Till slut blev jag så led på allt dravlet om
vår ’öfästning’ och om ’luftens riddare’ att jag
i alla fall beslöt mig för att skriva den i hopp
om att nästa generation skulle förstå, att vi
visserligen var dumma men att vi ändå inte var
till den grad dumma och att vi bara alltför väl
kom ihåg att allt detta hade förekommit under
förra kriget, men att vi trots det och inte på
grund därav ändå ansåg detta värt att utkämpas."
Vad som driver Peter Slavek, Koestlers alter
ego, är alltså denna sällsamma instinkt, som är
starkare än förnuftet. Hans tro har begravts
under ruinerna av en sammanstörtande värld.
Men lika litet som Hillary, lika litet som sin
generation, kan han leva utan tro. Det är
därför han låter värva sig i detta nya korståg, vars
färdebok han skriver, en ny Historia
Hiero-solymitanae expeditionis. Han är föga
imponerad av banerens deviser, men i sitt hjärta
hoppas han kanske, att han skall finna en ny
tro, ett nytt Jerusalem, en ny gud att tillbedja.
"... jag skall säga dig vad jag tror, Odette.
Jag tror att en ny gud håller på att födas. Det
är sådant som man får säga vid vissa tillfällen,
men detta är ett sådant tillfälle, för om några
minuter skall jag fara. Pris ske den ofödde
guden, Odette."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
