- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIII. 1944 /
611

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Käte Hamburger: Rainer Maria Rilkes svenska resa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RAINER MARIA RILKES SVENSKA RESA

till sist på att Ellen Keys mål var människan,
medan Rilkes väg alltid gick fram till det
mänskligas yttersta gräns.1

6

Hur mycket än Ellen Keys världsåskådning,
skrifter och i början också hennes
personlighet påverkat Rilkes uppfattning av det
mänskliga, så var det dock ej avgörande för den
mänsklighetens bild som Sverige efterlämnat
hos honom. Det är den bild som han kallat
"en särskilt ren kontur av det mänskliga
inför naturen". Vad han ville beteckna med detta
begrepp framgår särskilt tydligt ur ett brev
i vilket han skildrar "Torsten Holmström,
Student der Zoologie" (den 12 juli 1904).2 "Det
var helt enkelt en ung människa, uppmärksam,
stilla, ung, full av glädje över allt han såg, säker,
stark, vis ... koncentrerad i sitt sätt att uppleva,
samlad och god." Och Rilke berättar här om
den unge mannens djupa och självklara
förbindelse med jorden. Det var något "märkvärdigt"
för honom att få träffa en människa som aldrig
glömde en vild svans flykt som han sett, eller
en rad änder som drogo genom den tjocka
oktoberhimmeln. "Hur han alltjämt såg på detta,
hela tiden inte upphört att se därpå." Den ur
naturen härflytande samling, kraft, lugn och
trygga ensamhet — det var i själva verket
raka motsatsen till Malte Laurids Brigges
övergivenhet och rotlöshet. Och å andra sidan
skiljer sig en sådan mänsklig väsensform också

1 Ernst Norlind har i sin bok "Borgeby minnen"
ägnat ett kapitel åt "Rilke och Ellen Key". Hans
skildring av Rilkes vistelse på Borgeby lämnar
värdefulla och karakteristiska detaljer både till detta
uppehåll och skaldens stilla personlighet. Angående Ellen
Key (som mötte Rilke på Borgeby gård) är
karakteristiken otvivelaktigt något ironisk. Men just därur
framgår den stora motsatsen mellan den äldre alltid
rörliga och verksamma kvinnan och den unge skalden
som helst drog sig tillbaka i ensamheten. Norlinds
skildring passar ihop med Rilkes senare uttalanden
om Ellen Key med anledning av deras möte i Paris
(se brev till Cl. Rilke från maj och juni 1906).

- Torsten Holmström var en vän till Ernst Norlind
och hade kommit från Lund för att jaga and.

från mystikerns längtan att få gå upp i det
oändliga. Inte bara den unge studenten
Torsten Holmström, utan också andra svenska
människor, inte minst sådana framstående
personligheter som Ernst Norlind och Hans
Larsson, syntes honom representera denna
väsensform, som han gärna kallade för
"allvarlig, enkel och god".

Det är också från denna den humanistiska
upplevelsens synpunkt som man måste förstå
det djupa intryck Rilke sedan fick genom ett
specifikt mänskligt problem, nämligen
uppfostrans, ja även skolans. Efter vistelsen i
Borgeby gästade han familjen Gibson i
Jonsered vid Göteborg, som nyss hade grundat
Samskolan i Göteborg. Denna skola sökte
genom helt nya uppfostrings- och
undervisningsmetoder förverkliga dåtidens individualistiska
människoideal, sådant det till exempel hade
krävts och framställts i Ellen Keys "Barnets
århundrade". Och till Ellen Key skrev Rilke
helt begeistrat, att denna skola var en stor
upplevelse för honom och hängde djupt ihop
med honom själv. Den uppenbarade för
honom den mänsklighetens lag, som svarar mot
det utom-mänskliga Alltets liv och utveckling.
Den var frihetens lag, "och frihet är en rörlig,
stigande lag, som förvandlar sig och växer i
ett med människosjälen". Dessa ord stå i den
vackra lilla uppsatsen som Rilke skrev om
Samskolan, utkommen 1905 i den tyska tidskriften
Die Zukunft. Han framhäver här, att denna
skola inte som andra skolor var skild från det
övriga livet; den var en skola "med tid och
rum", där yttervärldens förvandlingar och
vibrationer kändes och upptogs.

7

Både Samskola-uppsatsen och Torsten
Holm-ström-brevet åskådliggöra vad Rilke menade,
då han betecknade den i Sverige erfarna
människobilden som en särskilt ren kontur av det
mänskliga inför naturen. Han skrev dessa ord

611

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:56:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1944/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free