Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Denton Welch: När jag var tretton år. Novell. Till svenska av Th. Warburton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DENTON WELCH
William vände sig häftigt mot Archer men
sade ingenting.
Archer förklarade:
— Er bror har just varit nere hos mig. Vi
åkte skidor tillsammans i går och han lämnade
en del kläder där nere.
— Det är väl tidigt, var allt William sade;
så knuffade han in mig i hotellet framför sig
utan att vidare säga ett ord till föraren eller
Archer.
Han gick upp på rummet med mig och såg
att ingen hade sovit i sängen.
Jag sade klumpigt:
— Städerskan måtte ha varit här tidigt och
bäddat. Jag kunde inte stå ut med att förklara
för William om min härliga dag och varför jag
hade sovit nere i Archers hus.
William var så rasande att han inte hörde på
mina klena förklaringar och lögner.
När jag förtvivlad sade att jag mådde illa
grep han tag i mig, drog mig fram till
tvättfatet, stack fingrarna i halsen på mig och
dunkade mig i ryggen tills en gul fors av spyor
strömmade ur munnen på mig. Jag fick ögonen
fulla av svidande tårar; jag darrade. Jag
tappade häftigt vatten i tvättfatet för att skölj a bort
detta tecken på min skam.
Småningom lugnade jag mig litet. Jag kände
mig bättre efter att ha kastat upp, och William
slutade svära åt mig. Jag fyllde fatet med
iskallt vatten och doppade ansiktet i det. Kylan
tycktes bita sig fast kring mina ögon och strama
till huden igen över näsan. Jag stod kvar och
höll andan så länge som möjligt.
Plötsligt trycktes mitt huvud ner och hölls
fast. Jag kände Williams hårda fingrar borra
sig in i min nacke. Nu slog han mig med en
toffel, klämde till på min bak och rygg och
drog i slagen, varje gång på ett nytt ställe, så
som han hade lärt sig när han var skolprefekt,
så att inte slagen skulle träffa domnade ställen.
Jag kände att jag höll på att kvävas. Jag
kunde inte andas under vattnet och trodde att
jag skulle dö. Jag greps av en sådan skräck att
jag vred mig lös från William och rusade runt
i rummet med honom efter mig. Det droppade
vatten på sängen, på mattan och på byrån. Det
stänkte på spegeln på garderobsdörren. William
riktade våldsamma slag mot mig tills han hade
drivit mig in i en vrå. Där slog han på mina
lyfta armar och vrålade med hes, galen, fanatisk
röst:
— Bastard! Djävul! Sköka! Sodomit!
Och jag minns, att när jag kröp ihop under
slagen trodde jag att min bror plötsligt hade
blivit vansinnig och skrek obegripliga ord i sin
galenskap, för av det han sade hade jag inte
hört ett enda ord förut, utom Djävul.
Till svenska av Th. Warburton
658
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
