Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
ägnats åt att lära känna inte bara den skiftande
svenska landskapskaraktären utan också finska,
norska och danska förhållanden och utsikter.
I sin essayistik utgår denne författare gärna
från egna synintryck, det kan till exempel vara
från en sommarresa genom danska småstäder
eller från en långfärd genom Gudbrandsdalen,
Men han stannar inte vid ögonens vittnesbörd,
vid de turistmässiga impressionerna. Hans
kontakt med de skilda nordiska sfärerna får sin
djupdimension genom hans långvariga
bekantskap med de skilda ländernas och landsdelarnas
kynne, sådant det uppenbarats i skönlitteratur,
historia, folklore.
Det är nordiska landskap i vårens eller
sommarens perspektiv han helst uppsöker, och
därvid formar sig hans iakttagelser och reflexioner
ofta till polemik med trångt nationalistiska,
historiekostymerade eller av dött innehåll
karakteriserade uppfattningar. I uppsatsen ’Tidigaste
våren i Norden" följer han den danska vårens
segertåg: det blir till ett av vårvindar och
fågeldrillar uppfyllt tonstycke, där den intima
naturiakttagelsen ingått förening med lyrisk känsla.
I "Valborgsmässeld och 17 Mai-tog" ställer han
i kontrast stelbent historisk retorik av svenskt
märke och ungdomligt eggande, av levande
innehåll uppfyllt vårfirande i Norge.
De utförligaste studierna bär titlarna "Norge
från öster till väster" och "Det nordiska
Finland", båda karakteristiska för författarens
förmåga att ge åskådliga bilder av landskap och
människor, av bygder och folkkynnen. Men det
är inte bara den av resenären uppfångade
karaktären hos land och folk som Henry Peter Matthis
vill återge. Han har också intresse för den
avspegling landskapet och folklynnet fått i diktens
värld. I "Norge från öster till väster" analyserar
han lyrikern Töre Ørjasæters diktning och ser
den som ett levande utflöde av en hel bygds liv
och lynne; och i "Det nordiska Finland"
uppsöker han det finska land som vi svenskar i
allmänhet inte upptäcker: det Finland som inte
är romantiskt idealiserat och icke av
nationalistiskt patenterat märke. Matthis inte bara återger
intrycken från en resa; han fördjupar bilden
av land och folk genom att i sammanhanget
otvunget införa en diskussion av det folkligt
karakteristiska i sådana verk som Sillanpääs
"Augusti" eller "Färden till Kvarnbäcken":
"Månntro det är så mycket som hundra
svenskar, som har läst en bok så enkelt orienterande
på finsk mark som Färden till Kvarnbäcken, av
vår ciceron Sillanpää, Finlands ende
nobelpristagare? Om det är hundra — hur mycket minns
de? Och vad har deras kunskap uträttat hos
vårt folk?" Berättigade frågor, kan det tyckas.
Överhuvudtaget visar författaren till "Nordisk
mosaik" ett stimulerande intresse för det
folkligt livsdugliga inom de nordiska ländernas
krets. Han har blick för det levande innehållet
i folkliga seder och bruk, det framtidsdugliga
i de nordiska bygdernas liv. Och han tar detta
livsdugliga innehåll i försvar mot all död
form-kult. En smittande entusiasm för sant
demokratisk tradition uppbär denna bok.
Johannes Edfelt
Processionsspinnarehi rver
Ulla Bjerne: Lustjakten. Bonniers 1944. 9: 50.
Rabelais menade som bekant att fåret var det
dummaste av alla djur, ty det måste enligt sin
natur alltid ränna efter ett annat får. Jean Henri
Fabre, den franske entomologen, fann dock ett
levande väsen som var ännu fåraktigare, fast
mera av nödvändighet än av dumhet. Det var
processionsspinnarens larver. De ränna inte bara
efter varandra i en enda kedja, där de
mödosamt balansera på den tunna tråd föregångaren
utsöndrar. De äro helt enkelt oförmögna att
frigöra sig från varandra. När Fabre ledde en
sådan procession upp till kanten av en
trädgårdsurna fortsatte larverna i ring, dygn efter
dygn tills de så småningom omkommo.
Det är inte utan att man vid genomläsandet
av Ulla Bjernes bok "Lustjakten" kommer att
tänka på dessa larver. Boken handlar om
bohemkretsen i första världskrigets Köpenhamn. Det
är några norska författare och målare, av de
mindre, med sina högröstade fruar på släp och
en del svenska litterater och tecknare,
allesammans på evig rundvandring kring innerstadens
krogar, bara med den enda avsikten att vara
tillsammans, att hänga ihop.
Om Danmarks huvudstad, som vid denna tid
och med rätta kallades Nordens Aten, får man
naturligt nog ingenting veta. Bohemerna liksom
processionsspinnarelarverna intressera sig aldrig
för något som ligger utanför den egna lilla
rundvandringen. Som konsekvens därav förekomma
heller inga djuplodade själsskildringar i denna
711
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
