Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Artur Lundkvist: Engelsk lyrik under kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
Krigspoet med ännu mera exotisk bakgrund
är Roy Fuller som under flera år tjänstgjort
vid flygfält i Östafrika. Hans dikter i "A Lost
Season" (Hogarth) handlar mest om
ödsligheten och ledsnaden i denna förläggning, dit
kriget bara når som nyheter utifrån och där
skräcken är ogripbart overklig. Det omgivande
landskapet är outgrundligt och skrämmande,
med skrynkliga höjder och slätter under
gigantiska freskohimlar. Girafferna blir små som
insekter genom avståndet, lejonen överraskas av
strålkastarnas sken under sin jakt, infödingarna
som kommer från höjderna är tomma, verkar
bara som form och färg. Solskenet kan om
dagarna komma landet att likna ett paradis, men
de svarta nätterna är fulla av dödsskri och
av dödandets skräck. Det gnagande tvivlet på
meningen med detta krig ansätter ständigt
poeten, överallt finner han den väldiga lögnen
"så uppenbar att den förefaller vara sanning".
När han tänker på lyckligare tiders diktare vill
han sammanföra dem med den verklighet som
är hans: "Ingen av dem har haft att bära sådan
förnedring, har blivit torterad så oavbrutet av
staten, har haft att släpa fram sitt liv i en tid
när döden är en sergeants infall." Det är inte
lyriska egenskaper som mest utmärker Fuller,
utan hans realistiska framställning av sin inre
situation i en påfrestande omgivning.
Sidney Keyes stupade under tunisienslagets
sista dagar och "The Cruel Solstice" (Routledge)
är hans andra diktsamling. Den rör sig mellan
kärlekslängtan och dödsfruktan, och poeten
försöker ofta fasthålla det innevarande ögonblicket
som det enda säkra: "Se aldrig tillbaka eller sök
för långt framåt din önskans vita Everest!" Han
dröjer vid skördetidens härlighet före hösten
och vintern, han manar fram det förflutnas
bilder till tröst, körsbärsträdet som grep om muren
med barnsliga fingrar, de höga klackarna som
smattrade på terrassen över vattnets sorl. Men
han är full av onda aningar, han har blott en
soldats skrämda dröm att dela med den han vill
sjunga för. "Mina tårar är statyer i mina
upplysta ögon. Mitt sinne är en sten över vilken
sorgen rinner likt vitt bäckvatten tidigt på året."
I Änne Ridlers "The Nine Bright Shiners"
(Faber) är det kvinnan i krigstid som talar.
Mannen är borta, i krigstjänst, och hon har bara
två års förråd av kärlek att leva på: men genom
att tänka på honom delar hon hans börda, gör
hans sorg mindre ensam. Hon diktar om
sommaren, kvinnans sommar där hemma, med
blomstring och barn: sensuellt landskapsmåleri
som lyser dubbelt intensivt under skyarna av
hot. Själva hotet uppfattar hon dock slutligen
som en vän: det innebär att intet är slutgiltigt
förlorat. Hennes inställning är för övrigt en
kvinnas resignerade konservatism: "Om någon
konst eller en sällsam myt kunnat förvandla oss
skulle vi ha förändrats för länge sen. Vi förblir
som vi är." Med den övertygelsen kan hon med
ostört sinneslugn dikta om sin moders- och
familjeuppgift. Änne Ridler har också utgivit
versskådespelet "Cain" (Nicholson & Watson),
ett familjedrama utanför Edens lustgård, med
inlagda änglamonologer. Adam är upphöjt
förnöjsam, Eva världsligt bekymrad, Abel ljuslagd
och älskad, Cain ensam och mörk.
Sammanstötningen mellan den ödmjuke gynnade och
den trotsige bortstötte är oundviklig och fogar
in sig i det större mönster som utgör den
fortskridande livsutvecklingens drama.
Ett urval av Frederic Prokoschs dikter
har just utkommit, "Chosen Poems" (Chatto &
Windus), och inbjuder till en jämförelse mellan
trettiotalets engelska lyrik och den nuvarande
krigsperiodens. Prokosch är en amerikansk
romanförfattare, men som poet räknas han
allmänt till den engelska trettiotalsfalangen: han
hör till Audens efterföljare både tekniskt och
tematiskt, han har skrivit och publicerat sina
dikter i England, hans utblick har varit främst
engelsk, därnäst europeisk och internationell.
Med raffinerat artisteri använder han sig av
samma svepande reportagemetod som Auden,
774
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
