Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Från bokhyllan - Teater och film
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEATER OCH FILM
Det berättas till exempel om en skojarpräst att
han sände en oxe till biskopen för att ställa
sig in, men oxen fick vandra tillbaka! Och om
den gamle Rabenius i Stora Tuna, en man "av
forntida seder och satiriskt lynne", som delade
sin tid mellan sadelmakeri och lärda studier,
berättas det att han på bondkalasen ibland tog
av sig peruken och dansade med bondgummor
och flickor "ända till ett gott svettbad".
De flesta av krönikans biografier är
kortfattade, med någon enstaka belysande detalj, såsom
den i all sin lakonism suggestiva prästbiografi,
vars enda konkreta notis är den att mannen lät
rista ett kors över sitt signet till minnet av en
stor sorg. Lika kort men på fantasien starkt
verkande är en annan biografi — över en präst
som skrev en intim journal, vilken lades under
huvudgärden i hans kista, där den emellertid
blev uppgrävd av en tjuv och skattsökare. Den
spreds i församlingen men blev på nytt
nedgrävd av efterträdaren, som ansåg innehållet
olämpligt att läsa. Skada, måste man
reflektera ! Ibland ger dock Muncktell en mer utförlig
levnadsbild. En sådan är berättelsen om en viss
Matthias Hedström. Hans börd kom att bli
oäkta, därför att hans rika mormors hat
förhindrade föräldrarnas giftermål. Övergiven tidigt
i barndomen gick han i sex år och ledde en blind
tiggare, med vilken han delade ljuvt och lett.
Här och var på viloplatserna i gårdarna
inhämtade han kunskaper genom att höra barn läsa
och övade sig själv i katekesen och psalmboken.
När tiggaren dog uppmanade han pojken att
söka sig in i Västerås skola, och ganska
underbar är berättelsen om hur Matthias tog sig fram
genom skola och akademi och på
informatorstjänst i Ryssland. Vid hemkomsten blev han
vikarie för kaplanen i Gagnef, vilket kom att
bli hans nästan enda plats i livet. Han vägrade
att konservera änkan men underhöll ändå
ädelmodigt det fattiga huset och antydde att han
kunde tänkas vilja gifta sig med den tioåriga
dottern när hon blev vuxen. Så skedde också
i tidens fullbordan. Krönikan förtäljer om de
fruktansvärda missväxtåren i Dalarna på slutet
av 1600-talet, då människor låg döda på vägarna
och även prästhuset fullkomligt utarmades.
Genom allt som berättas framlyser Hedströms
överlägsna begåvning och vackra karaktär. Både
onda och goda makter ingriper i hans öde, där
den oäkta börden är ett ständigt crux som bland
annat hindrar befordran. I en skrivelse får han
försvara sin sak; den räknar upp alla ställen
i bibeln som handlar om oäkta barn. Äntligen
blir han av kungen benådad till Fläckebo
pastorat, och på ett prästmöte i Västerås blir hans
ovanliga värdighet till ämbetet offentligt erkänd
av kollegerna. "Mötet slutas", skriver Muncktell
uttrycksfullt, "en var reser hem och den lycklige
skyndar ock den långa vägen för att hembära
glädjen till anhöriga. Men han hinner endast
till Brunnbeck, för att där genom fall av en hög
trappa sluta sin nog ovanliga levnad."
Margit Abenius
TEATER OCH FILM
Teater
Kronbruden av August Strindberg. Dramatiska
Teatern.
Till sitt tema är "Kronbruden" ett kristet
botaörardrama om brott som måste sonas, om
själens längtan efter förlossning, om hatets
islossning. Kyrkan framställs som den vida famn,
där allt detta går i uppfyllelse, men den kristna
förkunnel=en är så genomvävd med hednisk
vidskepelse, att man kan tro sig försatt till
övergången mellan heden och kristen tid snarare än
till Dalarna på Karl XV: s dagar. Men
Strindbergs religiositet var ju inte kristendom i
vanlig mening utan snarast ett slags animism, i
vilken det fanns rum för alla slags primitiva
föreställningar och där allsköns ockulta och
underjordiska makter regerade jämsides med de
himmelska.
Handlingens yttre förlopp är det gammaldags
folkskådespelets av typen "Värmlänningarna".
Den fattiga soldatdottern Kersti och den rike
mjölnarsonen Mats älskar varandra men får inte
gifta sig, därför att familjerna ligger i fejd.
781
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
