- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIV. 1945 /
225

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Axel Forsström: Ellen Keys bibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELLEN KEYS BIBLIOTEK

Ossiannilssons "Fågel Fenix" har dedikationen:
"Till Sveriges Ellen Key från hennes lille
trätobroder och vän förf.", Oscar Levertins
"Magistrarna i Österås" är en gåva "från gamle
vännen och trätobrodern O. L.", och Erik
Brogrens "En ynglingasaga" har överlämnats "med
fiendskap och vänskap från förf.".

I en del fall var meningsbrytningarna så
starka, att all förbindelse var omöjlig. Så blev
så småningom fallet med Strindberg. I Ellen
Keys bibliotek finns påfallande litet av
Strindberg, nästan bara 1-kronasvolymer av hans
tidigare verk. Av hans böcker efter
omvändelsen tycks ingenting finnas utom "Tal till
svenska nationen". Ellen Key kunde aldrig
glömma Strindbergs behandling av henne i
"Svarta fanor". 1924 skickade Birger Mörner
sin bok "Den Strindberg jag känt" med bönen:
"Kära Ellen, gör mig till viljes ooh kasta inte
denna bok i papperskorgen, förrän du läst
den." Mörner, som var bägges vän, har
tydligen velat stämma Ellen Key mildare gentemot
Strindberg.



Om dedikationerna berätta om givarnas
ställning till Ellen Key, så visa oss Ellen
Keys för- och understrykningar, anteckningar
i marginalen och utrops- eller frågetecken, hur
hon reagerade inför böckerna. När hon läste,
hade hon för det mesta en penna till hands,
även vid högläsningen om kvällarna. Det var,
som om hon med dess hjälp ville hävda sin
mening inför framtida läsare.

Av pennans märken i böckerna framgår, att
Ellen Key livligt intresserat sig för märkliga
kvinnors öden så som de avspeglas i memoarer
och självbiografier. I den långa raden av
George Sands verk är ingenting så noga läst
som de tjugu delarna av hennes "Histoire de
ma vie". De fyra mäktiga banden av Fredrika
Bremers brev äro lästa från pärm till pärm.
Förstreckningarna och reflexionerna i kanten

äro värdefulla för den som vill studera Ellen
Keys syn på Fredrika Bremer. Noga lästa och
förstreckade äro också Malwida von
Meysen-bugs "Memoiren einer Idealistin". Ellen Key
hade ju ett särskilt intresse för salongernas
kvinnor såväl under 1’ancien régime och
revolutionen som under romantiken och
liberalismen. I hennes bibliotek finns Julia Kavanaghs
"French Women of Letters" och "English
Women of Letters" (Tauchnitz 1862). Särskilt
den förra är noga läst. Att döma av några
anteckningar i boken har den varit en viktig,
kanske den viktigaste källan för de berömda
föredrag om de franska salongerna som Ellen
Key höll i Helsingfors 1899. (Miss Kavanagh
var irländska, samtida till systrarna Brontë
och fick i sin ungdom ekonomiskt understöd
av Charlotte Brontë, som överenskom med sin
förläggare, att hälften av vad hon förtjänade
på sina böcker skulle överlämnas till miss
Kavanagh — ett vackert exempel på kvinnlig
solidaritet.)

Ellen Key hörde till de högt begåvade,
i många avseenden gynnade men av en hemlig
sorg märkta kvinnor, som kanske just på
grund av sin olyckliga kärlek kommit att sätta
djupa spår i sin tids kultur. Till dem hörde
Camilla Collett, för vars öde Ellen Key aldrig
upphörde att intressera sig. Till dem hörde
också Magdalene Thoresen, en av de
intressantare kvinnogestalterna i nordisk litteratur
under senare hälften av adertonhundratalet.
Hon var född i Danmark, hade tidigt blivit
gift med en norsk präst men blivit änka efter
elva års äktenskap. Hon hade såväl egna barn
som styvbarn. En styvdotter blev Henrik Ibsens
hustru. Under sin vistelse i Norge hade hon
upplevat en tidvis stormig vänskap med
Bjørn-son, ett andligt äktenskap kallar hon det någon
gång. (Man kan läsa härom i "Breve fra
Magdalene Thoresen 1855—1901", København
1919.) Hon var en av förebilderna till
Bjørn-sons "Fiskerjenten" — en annan förebild var

3 BLM 1945 iii

225

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1945/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free