Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Elsa Norberg: Romantikens livsideal i aktuell belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELSA NORBERG
ROMANTIKENS LIVSIDEAL
I AKTUELL BELYSNING
I Verdandis småskriftserie har docent Folke
Leander nyligen gett ut en liten populärt hållen
skrift, betitlad "Nya synpunkter på romantiken",
som nog kommer att väcka både intresse och
opposition. Hans avsikt med den är värd allt
erkännande — nämligen att göra en bredare
svensk publik förtrogen med de kritiskt
värderande synpunkter på romantiken, som förts fram
av en rad inflytelserika franska och amerikanska
kritiker, bland vilka Leander inledningsvis
nämner Pierre Lasserre, Jacques Maritain, E]rnest
Seillière, Irving Babbitt och Paul Elmer Möre.
Även Croce ansluter sig på några väsentliga
punkter till dessas kritik av romantiken. Det är
författarens förhoppning, att han med en
presentation av deras synpunkter skall kunna blåsa
nytt liv i den tynande svenska kulturdebatten —
en önskan som motiverar en relativt utförlig
behandling av hans skrift.
Vad de nämnda kritikerna åsyftar, när de
talar om romantik, är inte i första hand en viss
litterär skola utan en livsåskådning eller
livsattityd, som kanske är lika gammal som kulturen
själv, men som fick sin speciella moderna — och
mycket ödesdigra — utformning under
inflytande av Rousseaus naturevangelium under 1700-
Folke Leander: Nya synpunkter på romantiken.
Verdandis småskrifter n :r 469. Bonniers 1944. 1: 50.
Erich Wittenberg: Historiska idéer och makter.
Gebers 1944. 10:50.
talets sista hälft. Den slog ut i full blom med
den litterära romantiken i början av 1800-talet
men tog ingalunda slut med den utan har enligt
antiromantikernas mening kommit att utöva ett
dominerande inflytande på nästan hela
1800-talets tänkande och diktning. Även det mesta av
den "realism" eller t. o. m. materialism, som
fördes fram i opposition mot romantiken, var
sålunda i själva verket fången i det
rousseau-anska natursvärmeriet. "En romantik på alla
fyra", säger antiromantikern om Zolas
naturalism. Med detta betraktelsesätt skulle
Strindberg i "Fröken Julie" vara lika mycket
romantiker som Atterbom, Almqvist, Selma Lagerlöf
och Artur Lundkvist.
Närmare bestämt är det alltså här fråga om
en livsåskådning, som i naturen, "det naturliga",
söker rättesnöret för människans både tänkande,
handlande och konstnärliga skapande. Vad som
är naturligt, är också rätt, gott och vackert,
säger den optimistiske romantikern. Vad som
är naturligt är kanske fult och banalt, men det
är det enda verkliga och absolut ofrånkomligt,
säger hans pessimistiska motsvarighet.
Gemensamt för dem alla är, att de misstror varje
försök att lägga band på naturen och dess lagar.
Romantikern, sådan hans kritiker ser honom,
blir därför principiellt kulturfientlig. Allt
kul-turskapande arbete ter sig för honom som ett
avfall från ett förment lyckligt naturtillstånd,
312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
