Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
medansvar och ytterst om den moraliska
fegheten, som steg för steg gör individerna till
lydiga verktyg åt en vilja, som de innerst inne
avskyr och på ett tidigare stadium borde ha
bekämpat. Sensmoralen är tillspetsad och
vänder sig inte bara till tyska
universitetsprofessorer utan överhuvudtaget mot alla
statstjänare, kanske till och med mot stinsarna på alla
de svenska stationer, där permittenttågen rullat
förbi. André Maurois är den som
exemplifierar sjätte budet, äkta franskt och nästan
spirituellt trots det makabra sammanhanget.
Han inskärper att man inte bör påstå att man
har begått äktenskapsbrott när man inte har
gjort det, även om man kan rädda sin
hysteriska dotter Wagnersångerskans karriär genom
att påstå att man varit sin judiske make otrogen.
De återstående författarna hör alla till den
ovan antydda enklare gruppen. Bruno Frank,
som skriver om fjärde budet, har fått med
både dödshjälpen och de ariska av
elsstuterierna och skildrar för övrigt en Himmlertyp
som familjefar. Louis Bromfield håller sig
ungefär på den hektiskt trevlige
utrikeskorrespondentens nivå i sitt skvaller 0111 Röhm
och Thyssen inom tionde budets ram. De som
tagit grövst och mest agitatoriskt på uppgiften
är (kanske rätt begripligt) de två minsta och
ockuperade ländernas representanter,
holländaren Hendrik Willem van Loon och Sigrid
Undset — den förre troligen av medfödd
konstnärlig oförmåga, den senare på grund av
en mycket berättigad men konstnärligt
ruinerande och ofördjupad ilska. Erik Lindegren
Böcker om Kina
Lin Yutang : Episod i Peking. Översättning av
Gösta Olzon. Bonniers 1944. 16:—.
Pearl Buck: Löftet. Översättning av Gösta
Olzon. Bonniers 1944. 9: 50.
Lin Yutang skrev en gång en bok som i
svensk översättning kom att kallas "En kines om
Kina". Samma titel skulle kunna sättas som ett
slags överrubrik till de båda romaner av den
lärde och spirituelle kinesen som de sista
två åren överlämnats till den svenska
allmänheten. Den 1943 utgivna "Ett blad i
stormen" handlade om det kämpande Kina och
om den unge Poyas öden intill hans död för
japanska vapen på en kinesisk landsväg.
Fjolårets bok, "Episod i Peking", ger så att säga
förhistorien både till kriget och till berättelsen
om Poya. Den handlar om Poyas far och mor,
farfar och farmor, tanter, kusiner och mer eller
mindre avlägsna släktingar. Huvudpersonen är
den person som i "Ett blad i stormen" kallades
tant Mulan och var en medelålders dam. I
"Episod i Peking" är hon på bokens första sida som
tioårig flicka på flykt undan boxarna. På dess
sista sida är hon ungefär fyrtio år senare
tillsammans med millioner andra återigen på flykt
men denna gången undan japanerna. Och
mellan dessa båda data, boxarupprorets 1900 och
den stora flyktens 1937, falla fyra decennier
kinesiskt liv av vilket Lin Yutang givit en klar
och intressant, stillsamt humoristisk och milt
charmerande bild. Sedda mot evighetens och
den mångtusenåriga kinesiska historiens
bakgrund bli dessa år endast "episod i Peking", ett
ögonblick i en gammal stads långa liv. Sedda
i något kortare perspektiv äro de en de stora
förändringarnas tid både för Kina i dess helhet
och för de båda rika och förnäma
pekingfamiljer som Lin Yutang grupperat kring Mulans
gestalt. Det är fyrtio år av våldsamma politiska
omvälvningar, av inbördeskrig och revolutioner
men vad Lin Yutang lagt mest vikt vid att
skildra är den långsamt fortskridande
omdaningen av det dagliga livet och av själva
livsidealen. Kinas gamla förstelnade kultur med
dess invecklade och polerade system av former
och riter luckras upp och störtar samman under
den allt starkare pressen från det västerländska
inflytandet. Man blir förtjust i att dricka kaffe
i stället för te, i att bära utländska kläder och
gå på biograf. Unga människor sätta sig över
förbudet att se varandra under förlovningstiden,
vuxna barn börja fundera på att bryta sig ut ur
familjen och skaffa sig egna hem, man läser
Ibsen och Wilde, talar om Kuo-min-tang och
kommunism, diskuterar och disputerar och
känner sig mycket modern och radikal. Det gamla
förgår och nytt kommer i stället. Då ingen
längre vill offra sig för familjens idé så vilja
alla offra sig för den idé som heter Kina, då
det inte längre är av så stor betydelse att bevara
348
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
