Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj-juni. N:r 5 - P. O. Barck: Svensk litteratur på finska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LITTERATUR PÅ FINSKA
Däremot liar en yngre generation
prosaförfattare blivit relativt väl representerad under de
senaste åren. Sålunda har flera av Vilhelm
Mobergs romaner översatts, senast "Rid i natt!"
och "Mans kvinna", samtidigt som hans
skådespel firat publiksegrar på finska scener, och
både Eyvind Johnsons och Harry Martinsons
självbiografiska berättelsesviter äro numera
införlivade med översättningslitteraturen. Även
Sven Stolpe är företrädd med bl. a. "I dödens
väntrum" och "Kopparsmeden Alexander",
Harry Blomberg med "Det brinner i snön"
och "Molnens bröder", Rudolf Värnlund med
"Man bygger ett hus", samt sedan 1943 Karin
Boye med "Kallocain", Josef Kjellgren med
"Smaragden", Olle Hedberg med "Får jag
be om räkningen", Jascha Golowanjuk med
"Livets källa", Frans G. Bengtsson med "Röde
Orm", Ivar Lo-Johansson med "Bara en mor"
och Jan Fridegård med Lars Hård-böckerna,
översatta av den finlandssvenske diktaren
Elmer Diktonius.
En mycket betydande del av denna
översät-targärning har utförts av den våren 1942
bortgångne V. Hämeen-Anttila, litterär rådgivare
vid ett av de finska förlagen och en både flitig
och kunnig observatör av utländsk litteratur.
Under de senaste åren lägger man utöver
de redan nämnda yngre författarna märke till
översättningar av Gertrud Lilja, Gösta
Gustaf-Janson, Dagmar Edqvist, Harald Beijer, Curt
Berg, Hugo Swensson, Alice Lyttkens,
Waldemar Hammenhög, Arvid Brenner, Ebba Richert,
Elisabeth Högström-Löfberg, Birgit H. Sparre
och Margit Söderholm samt Ester Lindins,
Astrid Värings och Kjerstin
Göransson-Ljungmans prisromaner. Överhuvudtaget kan man
anteckna, att behovet av lättare litteratur
numera i stor utsträckning tillgodoses från
svenskt håll. Sålunda ha utom redan nämnda
lättviktsförfattare Gunnar Widegren och Ragnar
af Geijerstam nått stor popularitet, medan
Frank Heller behållit den position han
förvärvade redan under förra världskriget.
Efter vapenstilleståndet har man kunnat
observera ett stigande behov att berika den
finska bokmarknaden med översättningar från
främmande språk. Nya förlag ha sett dagen
och det är den ryska och den svenska
litteraturen som i första hand upptar intresset. De
nya förhållandena medgiva att böcker som
hittills icke kunnat översättas i Finland nu ha fri
marknad; som ett exempel kan man nämna
Marika Stiernstedts till julen översatta
"Attentat i Paris". Även Pär Lagerkvists "Dvärgen"
och Vilhelm Mobergs "Soldat med brutet
gevär" torde vara att emotse i finsk tolkning.
Överhuvudtaget är det tydligt att en bred finsk
allmänhet sedan Finland lösgjorts från det
tyska greppet önskar återknyta även litterära
kontakter som alltför länge varit avbrutna.
Originallitteraturen -—■ inte minst på svenska —
är det svårt att få tag på i de finska
boklådorna. Valutarestriktionerna inskränka
importen till ett minimum. Under dessa
förhållanden är det klart att översättningarna komma
att spela en ännu större roll än under normala
tider.
Slutligen bör nämnas att svensk litteratur
presenteras i ett litteraturhistoriskt ordnat urval
i en i Finland utgiven "Världslitteraturens
gyllene bok", av vilken ett band ägnat
Skandinavien utkom 1930. Här ingå översättningar av
svenska diktare från den heliga Birgitta till Dan
Andersson. Alla svenska klassiker äro företrädda
med delar av eller utdrag ur sina främsta verk,
likaså de främsta bland de yngre namnen.
Särskilt fäster man sig vid diktaren och kritikern
Lauri Viljanens av fin inlevelse och stor
konstfärdighet präglade tolkningar av både äldre och
yngre lyriker. Denna volym ger den finska
allmänheten möjlighet att få en samtidigt
överskådlig och representativ bild av de rika
tillgångar den svenska litteraturen äger.
393
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
