Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj-juni. N:r 5 - Claude Briac: Den franska filmens utveckling 1939—45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLAUDE BRIAC
Neubabelsberg, gjorde efter ett manuskript
av Jacques Prévert (Carnés favoritscenarist)
"Lumière d’été", en film vars grymhet ibland
kunde förefalla överdriven men vars
människoteckning och miljöskildring var helt
övertygande. Jean Delannoy, en hederlig
hantverkare från förkrigstiden, signerade "Pontcarral",
vars framgång kanske mera berodde på den
politiska situationen än på filmens kvalitet. Den
berättar nämligen om en av Napoleons
anhängare som tvingas framleva sitt liv i passivitet
och det förtryckta Frankrike fann i denna film
ett eko av sitt eget lidande. Efter "Pontcarral"
kom "L’éternel retour", som är en modern
version av Tristan och Isolde-legenden skriven av
Jean Cocteau, ett intressant experiment.
Claude Autant-Lara har givit den franska
filmen ett nytt område, hans filmer handlar
om en försvunnen epok med dess stämning av
melankoli. I "Le mariage de Chiffon", "Lettres
d’amour" och "Douce" har Autant-Lara lyckats
återuppliva det tidiga 1900-talet. Hans
detaljsäkerhet, sinne för historia och långsamt
glidande rytm har gjort dessa filmer
uppmärksammade.
Slutligen har två manuskriptförfattare
debuterat som regissörer och gjort stor lycka: Louis
Daquin som efter den aktningsvärda "Nous
les gosses" signerade "Le voyageur de la
Toussaint", efter en kriminalroman av Georges
Simenon, en film som påminner om Jean
Renoirs "La nuit de carrefour" med sin regniga
småstadsskildring. Daquins sista film,
"Premier de cordée", tycks inte ha varit lika lyckad.
Den andre är Georges Henri Clouzot, som
under fyra års tid arbetade för det tyska
bolaget Continental Film och som för
närvarande utsätts för skarpa angrepp. Om man
bortser från den politiska sidan av saken,
kvar-står faktum att Clouzot åstadkommit två
utmärkta filmer, "Mördaren utan ansikte" och
"Le corbeau". Handlingen i den sista filmen
är mycket enkel: i en småstad ramlar en vacker
dag ned en massa anonyma brev som
undertecknats "Le corbeau". Därpå rullas
konsekvenserna upp och dessa är än komiska, än bisarra,
än tragiska. Den bild Clouzot ger av ett franskt
samhälle är inte särskilt vacker och man har
förebrått Clouzot antifransk propaganda. Det
är kanske att gå väl långt, ty när allt kommer
omkring var inte heller Carnés, Duviviers eller
Renoirs figurer särskilt smickrande för
Frankrike, för att inte tala om Balzacs!
Vad skall man dra för slutsats av dessa fyra
års filmproduktion i Frankrike? Först och
främst att den efter två års förtryck rest sig
starkare än någonsin. Vidare att då de främsta
regissörerna lämnat landet, fann man en rad
nya begåvningar som under normala
förhållanden kanske skulle behövt tio år för att
komma fram. Vidare att den dubbla censur
som utövades av Vichy i moralens namn och
av ockupationsmakten i politikens namn tvang
regissörerna att söka sig till andra ämnen och
på detta sätt gav den franska filmen tillgång
till det förflutna och det fantastiska.
I den franska filmproduktion som just nu
håller på att organiseras och som har till syfte
att samla alla de förmågor som varit
skingrade i fyra år, kommer utan tvivel de gamla
mästarna att behålla sin rang. Men det är inte
heller osannolikt att de som upptäckts under
dessa fyra år också kommer att inta sin plats
bland den franska filmens stora namn.
Och kanske kan man också tillägga att de
fruktansvärda prövningar som övergått
Frankrike stärkt den franska filmen. Den utgår nu
föryngrad, härdad och aktivare än någonsin
tillförne.
Detta måtte väl vara en angenäm
överraskning för dem som väntat det värsta. Och vilket
om något bevisar den franska karaktärens och
den franska filmens hållfasthet. Den karaktär
som så ofta kommer Frankrike att hämta kraft
ur olyckan inte endast till hälsa och
återupp-ståndelse men även till nya företag.
406
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
