Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - John Hayward: Brev från London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN HAYfAED
BREV FR AN LONDON
En under pseudonym utgiven bok,
utomordentligt vackert utstyrd och tryckt på ett
papper som man inte trodde existerade längre,
började i slutet av förra året diskuteras med
entusiasm och skickas vidare till vänner av det
lyckliga fåtal som på slingrande vägar hade
lyckats komma över exemplar innan de var
tillgängliga i bokhandeln. "The Unquiet Grave"
utkom på den litterära månadstidskriften
Hori-zons förlag i en första upplaga som var
begränsad till 1 000 exemplar och blev berömd
redan innan den hade hunnit bli annonserad,
recenserad eller utskickad i allmänna handeln.
Författaren, som kallade sig "Palinurus", blev
emellertid av skarpsynta läsare av Horizon
identifierad som tidskriftens grundare och
redaktör, Cyril Connolly.
Omständigheterna kring utgivningen av "The
Unquiet Grave" sådana jag har skisserat dem,
den atmosfär av mystik som kan påminna om
Swifts metod i fråga om "Gullivers resor",
skulle kunna tyda på att det gäller en
"kotteribok", vars framgång mindre beror på dess
inneboende värde än på en liten krets
intresserade vänners uppskattning. En sådan
misstanke kan kanske till en tid uppkomma hos
personer som är avogt inställda till minsta uttryck
för litterär irrlärighet, men den skulle vara lika
orättvis som ogrundad. Å andra sidan vore det
lika orätt att anta eller påstå att "The Unquiet
Grave" har utsikter att bli någon populär bok
med stora förutsättningar att slå an på "den
ordinäre läsaren", vilken, enligt doktor John-
sons karakteristiska halvsanning, är den som
ytterst avgör ett litterärt verks värde. Skulle
den, vilket jag tror, komma att erkännas som
en av de få klassikerna inom sin generation,
kommer denna sällsynta hederstitel inte att
bero på lovord från dem som först hade tillfälle
att proklamera att den skulle stå sig, utan
— för att tala med Stendhal — på det
"lyckliga fåtal" inom varje generation som är i stånd
att hos ett konstnärligt alster uppfatta och
uppskatta uttrycket för ursprunglig intelligens och
mottaglighet.
Jag sade att "The Unquiet Grave" har
förutsättningar för att i framtiden bli betraktad som
en av sin generations klassiker. Eftersom jag
är exakt samtida med dess författare, ligger
det ju nära till hands att jag känner som han
känner och tycker som han tycker i fråga om
människans situation sådan den utformades
mellan de två krigen — varav det första
överskuggade våra uppväxtår och det andra vårt
avsked till ungdomen och våra första steg mot
medelåldern. Men även med hänsyn tagen till
det förenande element som sympati och
förståelse och gemensam, allmän Weltschmerz
utgör, påstår jag att ingen på engelsk prosa
skriven bok som jag känner till (med poesi är
det en annan sak, i fråga om t. ex. T. S. Eliots
poesi i högsta grad en annan sak) ger en mera
skarpsinnig, förstående och utsökt analys av en
känslig, kultiverad, intellektuell människas
personliga predikament — en människa som var
för ung för att vara med i förra kriget och för
498
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
