Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - John Hayward: Brev från London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÅN LONDON
tre självanalytiska stadier, eller tre avdelningar
i vad de gamla mystikerna kallade "själens
mörka natt" — färden genom de mörkaste
timmarna, då skräcken för "le Néant" kommer
kroppen att sträcka sig mot självmordet, det
återvändande ljuset och löftet om pånyttfödelse.
Jag vill inte antyda att det skulle finnas någon
i ordets vanliga bemärkelse religiös och minst
av allt kristen drivfjäder i denna
desillusionerade själs dystra men ändå romantiska
utvecklingsgång. Stämningen är tvärtom hela tiden
intensivt och orubbligt hednisk. Bevis härför
finns på varje sida, inte bara i minnesvärda
citat utan också i rent sensuella, alltid på
oklanderlig, vacker prosa utförda beskrivningar
av landskap, blommor, frukter, av Paris och
den varma södern, och i de ofta återkommande
bilderna av lyckliga kärleksscener. Vid bokens
slut är Palinurus inte längre den drunknade
sjömannen, utan författarens åter
sammansmälta personlighet. När han lämnar skuggorna
efter att ha avslutat sin "saison en enfer" säger
han till slut: "Ingenting kan uppnås utan
fanatism, och utan stillhet kan ingenting njutas. Att
fullända sin form eller öka sina kunskaper,
sträva efter ryktbarhet eller tjäna det allmänna,
älska Gud eller dyrka kärleksguden — vi måste
utvälja den illusion som tilltalar vårt
temperament och omfatta den med lidelse om vi vill
bli lyckliga. Detta är den sista, höstliga visdom
som Palinurus har räddat ur sina vikande
mardrömmar, ’C’est là son fin mot’."
Jag betvivlar inte att denna märkliga bok
kommer att bli hjärtligt illa omtyckt av sådana
som är snabba att beteckna som "sjukligt" eller
"osunt" eller (ett ord som ofta används i
nedsättande syfte nuförtiden) "neurotiskt" varje
element i ett litterärt konstverk som alltför
tydligt och obehagligt avspeglar sidor i deras egen
karaktär och personlighet vilka de föredrar att
förtränga eller åtminstone dölja för världen.
Man kan till och med komma att hävda att en
sådan bok är ägnad att (liksom sanningens
fiender sade om Sokrates’ undervisning)
förföra ungdomen, då den i själva verket ger en
åskådlig läxa som ungdomen på något sätt
måste lära sig innan den också förfaller till
medelålder. Man kommer att slå ned på
påståenden som: "Om hela världen älskade nöjen
lika mycket som Palinurus, bleve det inte några
krig" och rycka dem ur deras sammanhang
för att anklaga den generation, vars talesman
Palinurus är och som har uthärdat två
världskrig under ett kvarts sekel, för självisk egoism.
Filistrarna kommer kort sagt att jubla över ett
sådant tillfälle att klampa till attack med sina
käpphästar och hela den välbekanta bråten av
fördomar, fåfänga och avundens hemliga vapen.
Jag tror att "The Unquiet Grave" kommer
att överleva dessa anfall, och jag hoppas livligt
att ni blir i tillfälle att skaffa er exemplar av
den billigare upplaga som nu är under
förberedelse samt att boken i sinom tid blir
översatt till svenska.
501
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
