Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Åke Janzon: Introduktion till E. M. Forster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTRODUKTION TILL E. M. FORSTER
symbol för England. Hon är en av dessa
sibyl-linskt utrustade kvinnor med en instinktiv
kunskap om det riktiga, som om i henne dröjde
kvar en dunkel hågkomst om något ingen
längre vet — eller inte bryr sig om att veta.
Hon testamenterar Howards End till
Margaret — hon och inte familjen Wilcox är den
rätta arvtagaren. Och efter Margaret kommer
egendomen att gå i arv till Helens son, en ogift
moders son och en symbol för ett klasslöst
samhälle.
I professor Lionel Trillings skarpsinniga bok
om Forster1 blir Howards End till ett
Faust-drama. Henry Wilcox bär Fausts dopnamn —
han är andra delens praktiskt verksamme Faust,
Leonard Bast är första delens sökare efter
erfarenhet. På samma sätt representerar
Margaret det praktiska, Helen det ideala livet. Helens
son blir Euphorion. Med Howards End i Helens
och Margarets ägo har det evigt kvinnliga tagit
kontrollen över det England, som det
maskulina "outvecklade hjärtat" gjort så djupt
förvirrat med "panik och tomhet". Professor
Trillings tolkning har, som man kanske kunde
vänta, icke blivit auktoriserad av författaren,
som säger sig inte ha haft en tanke på Goethes
"Faust" i detta sammanhang. Emellertid
förefaller det, som om Trillings exeges här ger en
icke oväsentlig aspekt på denna väsentliga
roman, som i fråga om nyanserad dialektik
och följdriktig komposition inte har många
motstycken.
»
"Howards End" utkom 1910. Det skulle
dröja fjorton år, innan Forster utgav en ny
roman, den som hittills förblivit hans sista:
"A Passage to India". Mellan dem ligger
världskriget, tre års vistelse i Egypten, två resor till
Indien och en tids verksamhet som litterär
redaktör i Labourtidningen Daily Herald. På
1 Lionel Trilling: E. M. Forster. Newyork 1943.
London 1944.
den första resan till Indien åtföljde han den
kände liberalen G. L. Dickinson, som han
senare ägnade en biografi. Dickinson tyckte
inte om Indien och såg inte någon lösning på
problemet England—Indien, han
sammanfattade svårigheterna i den något lättvindiga
satsen: "Indierna tråkar ut engelsmännen."
Forster, som intygar att han själv både denna
gång och tio år senare fann "peace and
happi-ness" i Indien, kunde inte heller lösa problemet,
men han var samvetsgrannare, och han skrev
"A Passage to India".
På denna roman vilar hans berömmelse i
vidare kretsar. Den vållade kontroverser i
England och förtjusning i Amerika, och den blev
t. o. m. översatt till svenska. Det vore
emellertid att missförstå författaren, om man trodde,
att det enbart varit hans avsikt att skriva en
dokumentär bok om Indien. Liksom i alla hans
övriga böcker är ämnet förbindelserna
människor emellan. I den magistrala "Howards
End" dominerar temat "Only connect the prose
and the passion, and both will be exalted, and
human love will be seen at its height". Det kan
gälla som motto även för den senare romanen,
om man låter den lätt ironiska optimismen
i meningen få en ton av vemod över det nästan
ouppnåeliga i dess innebörd.
"A Pasage to India" är en roman om
barriärer och differenser, om överstigliga skrankor
och osynliga murar. Det är inte bara det att
engelsmännen inte kan möta indierna,
bramanen inte muhammedanen — "the theme of
separateness" dominerar inte bara förhållandet
mellan olika kulturer, olika religioner och
olika raser utan också förhållandet mellan
moder och son, mellan man och hustru, mellan
vän och vän, mellan människan och Gud och
mellan människan och hennes inre jag. När
Indien behöver överseende och förtrolighet
kommer England med rättvisa och
kallblodighet. Men rättvisa utan kärlek tillfredsställer
ingen indier, sanningen utan hjärta intresserar
755
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
