Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
bör vara en symbol för alla människor som
inte dras med ambitionen att förkväva sin
fruktan, och att den enda eventuella
möjligheten är en ny epok av intellektualism som
kan ge åtminstone några mod att se ångesten
i ögonen i stället för att krypa undan till "den
infantila mystikens grottor och sängkammare".
Att sedan tesuppspikaren Scriver i en liten
gäckfull allegorisk slutvinjett råkar slå ihjäl sig
när han ska bevisa att man inte på "de
hårdkoktas" sätt bör fly genom att hoppa ut genom
det ena rumsfönstret och krypa tillbaks genom
det andra får man ta som en vink att
författaren är fullt medveten om hur svårlöst
problemet är.
Stig Dagermans debutroman klargör med all
önskvärd tydlighet att en ny, rikt utrustad och
målmedveten ung diktare har framträtt på den
litterära arenan, en författare som på ett
sällsynt sätt konstnärligt förenar logik och fantasi,
allvar och lekfull ironi, intensitet och kyla.
Hans bok ger intensiva glimtar av "den hetsades
febrila klarsyn", men samtidigt verkar den
skriven med en flödande lätthet som vittnar om
ovanliga resurser. Här finns nog alla skäl att
fråga sig vad som månde bliva av en sådan
debutant. Erik Lindegren
En svensk gangster
Nils Gustav Andersson: Hårda bud. Gebers
1945. 5:—.
Nils Gustav Andersson tog god tid på sig
innan han kom igen efter sin debutroman.
De sju åren tycks också väl använda. "Hårda
bud" är en mogen och konstnärligt balanserad
roman, och den ger uttryck för en tämligen
genomförd syn på världen.
Kring butiksbiträdet Anna-Lisa Larsson
cirklar två män, den kriminelle f. d. boxaren Stilarn
och den unge kontoristen Bo. Stilarn begår en
serie brott, kulminerande i ett lustmord på
flickan. Han försöker sedan ta sig över till
Norge, men hinnes upp. Bo är en ung man som
upptäcker att han kanske har en konstnärlig
begåvning.
Utmärkande för de tre huvudpersonerna är
deras hemlöshet i tillvaron och deras ständiga,
icke alltid lokaliserade fruktan. Stilarn, en liten
prydlig, snabb och stark man, återgiven med
stor precision, jagas värst av den inre osäker-
heten. Han har från början kommit på kant
med samhället; han kan hävda sig endast
rent animaliskt, genom att med sin kyligt
behärskade styrka skaffa sig vad han vill ha.
Med ytskikten av sitt väsen kan han prestera
vissa invanda reaktioner, slåss, älska, slänga
käft, men han plågas nästan oavbrutet av oro
och otillfredsställefee. Han har inget försvar att
ställa upp mot primitiva impulser, som dyker
upp; han skjuter en anfallande tattare utan att
ens vara medveten om skälen för denna
handling. Det hade varit lika lätt för honom att slå
ut angriparen för hand. Lika snabbt och
oöverlagt mördar han Anna-Lisa i ett ögonblick då
det förefaller honom nödvändigt. Stilarn vill
bara uppehålla sig i den tättbefolkade
storstaden, men även där är han obotligt
ensam-och förstår varken sig själv eller andra.
Ensamma är också Anna-Lisa och Bo. Flickan
ser i sitt dagliga arbete i en modeaffär eleganta,
nya kläder glida förbi, skenbart utan att ägas
av någon, och detta ökar hennes intryck av
livets overklighet. Hon hyser inga varmare
känslor för boxaren, men han kan ibland ge
henne en känsla av trygghet, samtidigt som
hans brutalitet verkar både frånstötande och
retande. Bo utför sitt kontorsarbete mekaniskt
och okänsligt, apar vagt efter mera
försigkomna kamrater i sitt personliga liv och driver
omkring i tillvaron utan varje spår av andlig
hållpunkt. Men dessa båda har något mer än
Stilarn eller får det. Anna-Lisa gripes av en
varm känsla för den oerfarne och veke
ynglingen, och ur denna utvecklas en smula
innehåll i hennes tillvaro. För honiom får inte deras
förhållande samma allvarliga karaktär, men
han upptäcker i stället att han kan skriva, att
han har möjligheter att på papperet meddela
intryck och tankar. Dessa saker hjälper de
bägge ungdomarna en smula mot rotlösheten
och fruktan, bygger en stålbur åt det gnagande
lilla djuret, som det heter i Stig Dagermans
"Ormen".
Anna-Lisa dör, men Bo lever, och när Stilarn
jagas vid gränsen går han vidare, mot ett liv,
rikare på positivt innehåll.
"Hårda bud" har tillkommit under tydlig
amerikapåverkan. Denna yttrar sig dock
huvudsakligen indirekt, i människouppfattningen och
de enskilda episodernas uppbyggnad. Dessa
erinrar en smula om de egentligt hårdkokta
amerikanerna, Cain, 0’Hara och McCoy, me»
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
