Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Om kritik. Uttalanden av Margit Abenius, Stig Ahlgren, Ivar Harrie, Olle Holmberg, Knut Jaensson, Artur Lundkvist, Karl Vennberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KRITIK
Några uttalanden
BLM:s redaktion har riktat en hemställan till några litteraturkritiker, verksamma i
denna tidskrift eller (och) i dagspressen, att uttala sig om kritikens mål och medel.
Det fanns ingen särskild anledning att göra det just nu, det finns alltid anledning.
Litteraturrecensionernas roll för bok- och bildningsspridning ifrågasättes inte av någon,
annat än möjligen av en författare som just fått en dålig recension. Tidningarna lämnar
stort utrymme åt recensioner, och de skulle inte göra det om de inte visste att de lästes
och var en journalistisk tillgång. Hur en bokrecension bör vara beskaffad, därom finns
det lika många meningar som det finns kritiker. Sju sådana meningar kommer här till
tals. Den läsande allmänheten grubblar troligtvis inte mycket över dessa ting, den läser
vad den tycker är trevligt att läsa. Men det skulle inte skada om också den ibland satte
sig till att fundera över vad man har rätt att begära av en anmälan. Att de goda
kritikerna urskiljs från de halvbra och dåliga är lika viktigt, är samma sak, som att
de goda författarna skiljs från de halvbra och dåliga. De här publicerade svaren, för
vilka vi ber att få tacka, bör kunna bidra till att klara begreppen.
Vår uppmaning till kritikerna hade inte karaktären av en enquéte med klart angivna
frågor utan bad om en allmän deklaration att formuleras efter gottfinnande. För att
antyda i vilken riktning deklarationen kunde gå framkastades några exempel på
frågeställningar. Vi hade inte väntat eller begärt att få just dessa frågor tagna på större eller
mindre allvar, men när så skett har vi naturligtvis endast att framföra ett extra tack,
en aning generade över att inte ha gjort frågorna skarpsinnigare
och mera vittomfattande.
MARGIT ABENIUS:
Estetiska och moraliska problem i samband
med kritik intresserar mig mycket och jag
funderar ofta över sådant, men när jag nu går att
svara på redaktionens oförsynta frågor kan jag
inte hjälpa att jag käniner mig ganska enkel.
Redaktionen frågar: Hur subjektiv bör
kritikern vara? Kritikern är ingenting annat än
en vanlig läsare och levande människa med en
sådans kantigheter, en sådans gränser och mått.
Han bör utan tvivel skriva vad han tycker,
i varje fall ingenting annat än det han
verkligen tycker. Om han kan uppleva intensivt,
ursprungligt och nyansrikt är det bra. Givet är
att kritikerns personlighet färgar hans urval,
språk, synpunkter. Eftersom det skapande i all
konst är en känsla måste kritikern ha vissa
möjligheter på känslolivets område och sinne
för människolivets problematik. Med vilka
287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
