Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Solofiol
Gustav Sandgren: Svensk ensamhet. Bonniers
1946. 5: 75.
Titeln på Gustav Sandgrens nya
novellsamling är knappast adekvat. "Svensk ensamhet" —
det är ett av den fyndige Sandgrens många
fynd, i själva verket ett väldigt ämne som skulle
ha kunnat fröjda både en Almqvists och en
modern antologisammanställares hjärtan, ty
utan tvivel rymmer de två orden någonting
väsentligt och genomgående i folkkaraktären.
Begränsar man sig till (den inte bara av
Sandgren omhuldade) bygdemiljön av
backstugor, fattigglädje och tafatta
människoblomster, finner man å andra sidan denna svenska
ensamhet långt klarare och jag hade så när
sagt: universellare uttryckt i Fridegårds och
vissa av Lo-Johanssons noveller, att inte tala
om deras romaner. Man kan förebrå Sandgren
att han med all sin otvivelaktiga novellistiska
talang gör det för lätt för sig. Han är något av
en Peer Gynt-natur men en Peer Gynt med
benägenhet att gå udenom — på svenska skulle
det väl heta spelmansnatur — och mot den
bakgrunden borde man, föreställer jag mig, se den
’anti-sociala’ inställning som väckt diskussion
nu senast genom de båda diktsamlingarna och
den sista romanen, och som återspeglas även
i novellerna. Han har mycket ofta goda uppslag
och ibland mindre goda, men han utför sällan
de förra till deras fulla värde. Framför allt får
människoskildringen hos honom stå tillbaka för
en utläggning av idéer som ibland bra mycket
liknar hugskott. Det gör att dessa idéer
emellanåt får väl lite av verklighetens kött på benen.
I fabeln "Den långa trätan", som handlar om
ett livslångt, till kärlek gränsande gräl mellan
två äkta makar i en backstuga, är t. ex.
pojkeniakttagaren en overklig och egentligen
ovidkommande person» Sandgren har begagnat hans
ovilliga, halvt överlägsna bisittarskap för att
göra trätan till någonting nästan metafysiskt,
men eftersom han bara är skugga eller
bakgrund och saknar alla individuella drag verkar
han konstgrepp. "Förlorad son" skildrar hur
en berömd kuplettsångare gör fiasko i
hembygden, där han gått som torparpojke, en
situation som i sin skärande banalitet är föga trolig.
Någonting falskt skorrar här mot det som i
novellen är äkta: en människas uppgörelse,
eller försök till uppgörelse, med sitt förflutna.
Även i "Furir Mörk och pengarna" och "De
blinda bröderna" offrar Sandgren åt vad man
skulle vilja kalla situationstragik. Den gamle
furir Mörk vinner 50 000, vet inte vad han
skall göra med dem, vill fortsätta sitt
kringvandrande arbete som förtennare men blir hädd
som snåljåp på bygden och tar livet av sig. De
båda blindfödda bröderna återfår genom en
operation för en kort tid sin syn, men när de ser
på varandra hur fula de är och att dörren (som
de dessutom trodde var av guld) är "fläckig
och sprucken" vill de hellre vara blinda och
blir det också — detta alldeles frånsett att en
blindfödd när han första gången lyfter
bandaget inte gärna kan veta vad en fläck är eller
vad ett utseende är. I "Slagrutan" angriper
Sandgren den klentrogna vetenskapen, eller
snarare sin egen ganska godtyckliga bild av
den, vilket gör novellen till ett slag i luften.
Och i "Diktarstugan" parafraserar han
slutligen på sitt eget sätt Dan Anderssons, Pelle
Molins och många andras öde, givetvis med
den obligatoriska lungsoten som tillägg. Men
vem vet, efter läsningen, hurdan den. stygge
kommunalordföranden egentligen var?
Författaren har partiskt nog bara visat hans officiella
sida, och "att det var ett helvete, det visste vi
förut", som Almqvist säger.
På höjden av sig själv står däremot Sandgren
i novellerna "Det ungas tragedi" och "Anna"
— fina, enkla skildringar av ungdom, lördag
och sommar — och det är frågan om inte dessa
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
