Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj—juni. N:r 5 - Tage Aurell: Jeriko ros. Berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAGE AURELL
— Det var ju därför jag reste till Jerusalem!
För att få ett slut på blockaden! Åtminstone
mot mig. Jag skrev en broschyr. Nitton
exemplar sålde jag, det var allt, fyrahundraåttioen
ligger kvar på vind där uppe!
Och nu fortsätter han med broschyrens ord,
han kan dem utantill:
— Vilken bov som helst kan behandla mig
efter behag. Här hemma gjorde de försök på
försök att få mig internerad för
förföljelsemani —
Han kastar huvudet, överkroppen baklänges:
— Fast ingen vågade börja skriva på allvar!
Bara ropa korsfäst korsfäst och giv oss
Barabbas lös! I det första hus jag beträdde i
Tyskland —
— Frau Neumann, säger hon och är darrig
i rösten.
Han hör hon är rädd, men nu skall han en
gång för alla överbevisa henne om hur
vitt-utgrenad och kompakt förföljelsen är! hon
skall inte sticka sig bakom klockarn! Han
vandrar upp och ner i kammarn, nu föreläser
han för henne om Barcelonas
förbrytarför-ening av falskspelare och skurkar. Om Sociedad
de la Innocenza, oskuldens beskyddare, i de
hiskliga svarta dräkterna och höga toppmössor
med springor för ögom och mun. Det uppstod
en liknande förening i Amerika, bara med den
skillnaden att deras spökdräkter var snövita
som en symbol på deras ädla verksamhet —
som var mord och ogärningar! Ku Klux Klan —
Hon stirrar skräckslagen på honom.
— Håhå! skrattar han, buren på hennes
skräck, på sin egen skräck. Och nu är vi snart
framme vid klockarn! Ku Klux Klan blev
förbjuden, men medlemmarna organiserade sig
i stället som Independent Order of Good
Temp-lars! En bov som hette Hickman! Denna orden
kom till Sverige i sinom tid och införde den
hemliga blockaden i Sveriges land!
Han känner under de talade orden det tjocka
strecket under orden i skrivboken, han drar det
på nytt med en väldig gest av högra hand
genom luften.
— Och denna blockad är så hemlig att bara
få godtemplare har reda på den, alla de andra
har ingen aning om att de tillhör ett sånt
sällskap! Det är det som är det farliga och
hemska! Men de gör nytta ändå, för de hjälper
till att utsprida förklenande rykten om de
olyck-liga som blir offer för blockaden. Klockarn är
en sådan spridare —
Hela hans tillförsikt har ramlat igen —
återbudet på föredraget är ett bevis för
tillförsiktens lögnaktighet, brevet till professor
Gadelius som aldrig fått något svar är ett bevis,
sättpotatisen som han fick vänta på till mitt i maj,
till dagen innan hon kom, är ett bevis!
Hon svarar honom att det är småsaker, små
tillfälligheter, små ofarliga händelser — å! han
har svar, han tar en mening ur en
anteckningsbok där han har "Sentenser från Store Män":
Det som allenast rispar nageln på den ena går
in i hj ärtblomstret på den andra och bränner
opp som gift!
Hon sjunger om kvällen:
Jag esomoftast önskar mig
en flyktig duva vara
på det jag måtte hastelig
i villa öknen fara
Och om morgonen, när slåttermaskinerna
durar igen, flyger duvan sin kos. Med första
bussen. Inte till öknen, till kusinen närmast.
I villa öknen däremot, vem for i villa öknen?
För vindens kast? Torrörten. Eller vad mente
klockarn?
När det ånyo blir kväll går han fram och
åter till körrgårn en tur. Han möter ingen,
stannar vid en stallvägg och kastar sitt vatten.
Då hör han hästen där innanför sucka. En
stor, en tung suck.
374
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
