Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Knut Jaensson: Lars Hård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNUT JAENSSON
människans sammansatthet eller rättare sagt för
sammansattheten hos sina berättelsers
huvudpersoner, som ju alla har ett starkt tycke av
honom själv, de må sedan heta From, Hård,
Mörk eller Stolt. Mycket klart har han
exempelvis fått fram att Lars Hård i likhet med kanske
de flesta trotsiga naturer i själva verket är
ovanligt känslig för människornas aktning och
uppskattning, att hans rabulism i verkligheten
rymmer en ganska stor kärna av konservatism, att
det asociala i hans individualism egentligen är
en fasad bakom vilken döljer sig en utpräglad
medkänsla med folk som har det svårt och
besvärligt.
Lars Hårds ruatur bjuder som allas våra
naturer på motsägelser, men han är inte på
minsta vis sofisticated. Hans fel och hans
förtjänster ligger i öppen dag, synliga för envar.
Hans fel, för att hålla sig till dem, är också
i hög grad allmänmänskliga: han är ömtålig
om sin värdighet och inte så litet avundsjuk,
han är arrogant och saknar inte en viss
hämndlystnad. Han har en konservativ
kvinnouppfattning, och hans erotiska moral är när dët
gäller kvinnorna betydligt strängare än när det
gäller männen och framför allt strängare än
när det gäller honom själv. Han äger den
folkliga ironins snabba slagkraft och lätthet att
genom drastisk förenkling förinta. Hans satir
är oftast närgången, och kroppsliga oskön*
heter och defekter hos sina motståndare
utnyttjar han obarmhärtigt i psykiskt och
moraliskt karakteriserande syfte. Han har starka
inslag av egocentricitet, och hans självhävdelse
har stundom drag av den mest naiva naivitet,
som när han — i likhet med så många
storväxta karlar — i själva sin kroppslängd ser en
överlägsenhet som han inte kan låta bli att då
och då briljera med1.
Men är hans fel- vanliga så är hans kunskap
om dem i stället ovanlig, och ännu ovanligare
är kanske den ärlighet med vilken han lägger
fram dem. Det är inte sporadiskt utan genom-
gående som man i "Lars Hård" stöter på
episoder i stil med denna:
—- Ingenjör, sade jag, kallar sig varenda
misslyckad herrskapsstudent numera. Eller disponent fast
allt dom disponerar är sin tid. Studentfabrikerna i
Uppsala och Lund spyr ut massor av dom varje år
och alla ska dom bli fina karlar och ha en titel.
— Ni vill ju själv vara bättre än de andra
arbetarsönerna på gården, svarade flickan stött. Jag tror för
resten inte att ni är någon bra människa, ni är hätsk
och avundsjuk av er.
Djupt inne i skrovet kände jag att hon hade rätt
och jag blev följaktligen arg.
5
Det finns hos Lars Hård så mycket av det
mänskligas komik och det mänskligas ensamhet
och storhet, så mycket av genomsnitt och
personlighet, så mycket av svaghet och så mycket
av karaktär att han blir en bild av själva
människan, kämpande för sin existens, för sin
frihet, för sin värdighet. Fridegårds
ungdomsupplevelser, framför allt som de framträder
i "Äran och hjältarna" och i trilogin om Lars
Hård1, är i sig själva ett slags naturlig
samhällssatir. Både dragonen Stolt och Lars Hård är
verklighetens Canidider, troskyldiga och naiivt
idealistiska svenska landspojkar, konfronterade
med det bästa av alla samhällen. De
erfarenheter som Lars Hård under några år av sin
ungdom hinner att göra av det som nu kallas
för folkhemmet, sett längst underifrån, är en
serie av så på varandra hopade trakasserier,
vrångheter och stötar för bröstet att de skulle
kunna verka uppsluppen och överdriven fars
om de inte vore en så smärtsam verklighet. En
sådan livsuvertyr som Lars Hårds kan
knappast följas av en opera. Det är en smula som
i sagorna: har man bestått alla proven så har
själva det sagolika upphört.
Men något sagolikt finns det å andra sidan
verkligen i Lars Hårds ungdomsliv. Denne med
diverse alltför mänskliga svagheter utrustade
representant för uppriktigheten förefaller att
554
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
