Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Knut Jaensson: Lars Hård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LARS HÅRD
liksom med avsikt ha blivit utvald att uppleva
uppblåstheten och översitteriet hos alla dem
som har sitt på det torra, från godsägare och
herrgårdsfröknar ner till herrgårdskusk och
statare. Ty som det verkliga ledmotivet i Lars
Hårds upplevelser framstår just den
erfarenheten att vilken viktig och slätstruken person
som helst som känmer sig ha en säkrad social
eller moralisk position — det vill säga det stora
flertalet människor i över- och underklassen —
alltid behandlar eller försöker behandla honiom
som ett nummer på den låga rangskala, där
han för tillfället är officiellt inregistrerad, och
aldrig som en människa. Därför är det ur
"kompositionssynpunkt" — om man kan få
yttra sig så frivolt —• nästan naturligt att Lars
Hård slutligen inspärras i samhällets
källarvåning — för att därifrån avge rapport.
Liksom Fridegård i en senare bok, "Äran och
hjältarna", drar fram allt det brutalt stupida
i militärlivet som otaliga svenska stainanstälMla
erfarit men som ingen beskrivit och för vars
konstaterande inte heller någon aktad tidning
skulle ha varit villig att öppna sina spalter,
visar ban i "Tack för himlastegen" hur
fångvården ser ut i praktiken.
När man i dag läser om Fridegårds trilogi
vore man böjd för att tro att just
fängelse-skildringen skulle, som anklagelse, verka matt.
Men i mitt tycke hair de fasansfulla
skild*-ringarnia från Belsen eller Buchenwald inte
gjort "Tack för himlastegen" överflödig.
Allting är en fråga om proportioner, och i det
välordnade, från alla katastrofer skyddaide
mönsterlandet Sverige är fängelselivet — eller
var åtminstone för en tjugu år sedan — en
skamfläck, förnekad eller dold även den. Vad
Lars Hård upplever under sin förhållandevis
korta vistelse på tvåmgsarbetsanstalten och
i fängelset är ju en pärs som han kommer
igenom, jämfört med Belsen är hans
fängelseliv rentav ett slags idyll. Men bedömt med
utgångspunkt från den höga nivå på vilken
— och säkert i många fall med rätta — vår
socialvård anses stå, ter sig detta fängelseliv
socialt scxm en absurditet, moraliskt som ett
hyckleri. Ty förädlingen sker ju, som
Fridegård säger, "med hunger, onani, förakt och
snusk". Eller genom att "en fri och lycklig
prästman" ibland talar "om en sträng gud’’.
Fridegårds sociala satir har sin styrka i det
summariskas sanning. Han når den på två
vägar: ironins och sinnesintryckens. Allt det
magnifika i det religiösa hyckleriet är fångat
i några meningar:
Så var det prästen. Han berörde det genomgångna
straffet i försiktiga ordalag. Det var i alla fall Gud
som sänt det för att uppmjuka ett stenhårt hjärta.
Idel kärlek låg bakom, det skulle nummer sexton
mycket noga komma ihåg. Det var inte roligt för Gud
heller att behöva tillgripa sådana åtgärder.
Å andra sidan får Fridegård fram hela
atmosfären i fängelset genom att låta den förtätas
i en luktsensation:
Den sötsnuskiga fängelselukten uppfyllde hela
cellen. Den allierade sig med tystnaden på ett sätt som
gjorde att jag till sist tyckte att det var tystnaden
själv som luktade.
Trakasserierna, rättslösheten och sadismen,
som Fridegård ger korta men, övertygande
skildringar av, blir ju inte mindre verkliga
därför att det i svenska fängelser inte finns
någon tortyr av det ohyggliga slag som vi har
lärt känna genom beskrivningar från
koncentrationslägren. Och samhällets älsklingsform
för förtryck mot gemene man under
kommando, vare sig i kaserner eller fängelser: den
minutiösa likriktningen, försöket att utplåna
varje yttring av individualitet, den finns — om
också i "mild" form — även i vårt älskade
fosterland, den har även bland vårt
besinningsfulla och humana folk sina villiga
representanter.
Det viktiga i "Tack för himlastegen" är inte
så mycket lagarnas blint verkande mekanism,
alltså problemet om hur orättvist man even-
555
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
