Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Stig Dagerman: De röda vagnarna. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE RÖDA VAGNARNA
men i kyrkogränden plötsligt överfallits av den
dova klangen från klockorna. Förundrad hade
han stannat och lyssnat och sedan förfärad ilat
vidare, ty tydligt, förbluffande tydligt
artikulerat sjöng kyrkklockorna i den dimmiga
luften ovanför honom: hängd man — hängd
man — hängd man — Och inte bara klockan
i Västerkyrkan, även Bebådelsekapellets,
Domkyrkans, Ansgariekyrkans, ja alla stadens
kyrkklockor tycktes stämma in och jaga honom
genom haikiga gränder och vindpinade gator
in i lagerrummet.
Naturligtvis fick han reprimander för sin
bortovaro av alla tre rösterna, men hans
envetna fruktan gjorde att orden liksom vek åt
sidan och obrukade borrade sej in i väggen
bakom honom. Han skyndade längst in i
centrum av tyglagret, makade där ihop till ett rede
åt sej av sidenbalar, lugnet liksom föll över
honom ur de mättade dofterna som omgav
honom, trängde på honom, ja trängde sej in
i honom och nästan förvandlade honom till en
packe tyg, motståndslös och slapp,
impulsgivande men själv ur stånd att ta några.
Då, medan det ännu kanske endast återstod
några få sekunder före den slutgiltiga
förvandlingen, trängde fröken Lagers röst i form av en
humla obönhörligt in i hans gömställe:
— Herr Samson, den gula flanellen! Den
gula flanellen, herr Samson! Herr Samson,
herr Samson, var håller ni hus?
Halvkvävd lutade han sej ut, genom en dimma
lyckades han finna det rekvirerade tyget, den
gula flanellen med ett barnsligt sagomönster av
feer och glada barn, och skyndade ut i affären.
Han bredde ut det över disken, och kunden
böjde sej ner över det och nöp i det med
benvita fingrar. På grund av någon plötslig ondska,
som han ju emellertid nu med sina
erfarenheter omedelbart kunde identifiera, sträckte
fröken Lager fram den stora saxen mot honom
och sa:
— Klipp, herr Samson!
Det hade aldrig hänt förut och behövde
aldrig hända, eftersom det inte ingick i hans
arbete att hjälpa till i affären. Han grep dock
saxen med fumliga fingrar och förde in den
på anvisat ställe i tygstycket. Just som han
ämnade skära in i flanellen hände honom
emellertid något mycket egendomligt: Mönstret med
de lekande barnen på feernas äng började
plötsligt leva, han fick för sej att ben och
armar fylldes med blod och märg, gräset fick
färg och vajade, ja genom kundens och fröken
Lagers idiotiska samtal trängde till och med ett
virrvarr av rop och muntra skratt mot honom
ur flanellbiten. Han hajade till, ty just där han
tänkt låta saxen bita in dansade två glada
flick-ben. Förvirrad förde han saxen ett stycke åt
sidan i hopp om att ingen skulle märka det och
klippte in ett stycke. Snart måste han emellertid
på nytt hejda saxen, ett jublande pojkhuvud
eller en fes spira kom i vägen, och han fick lov
att låta saxen väja undan. Det blev ett dike
genom ängen, som var oerhört krokigt men å
andra sidan skonade alla dess lekande varelser.
Kunden tittade ner och skrek till:
— Va! Titta här, fröken, ska jag behöva
acceptera det här! Vasa!
Fröken Lager fick fina kritvita rynkor i den
slappa gråa ansiktshuden, med en förintande
blick tycktes hon vilja visa honom vägen
tillbaka in i lagerrummet. Men Helge Samson
stannade envist kvar — för att se henne gripa
saxen i avsikt att med en blixtsnabb rörelse
skära bort det buktande stycket, brutalt
massakrera alla dessa oskyldiga.
— Fröken Lager! skrek han. Akta er! Gör
det inte! Gör det inte!
Och eftersom han nu för första gången efter
upptäckten äntligen hade givits en möjlighet
till aktivt försvar mot det ondas dimension
grep han tygstycket med bägge händer, lyfte
det och slungade det med ursinnig kraft över
kundens huvud ner på det smutsiga
butiksgolvet, fuktigt av svart smältande stadssnö.
639
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
