Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Carl Björkman: Mina böcker. Svenska avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINA BÖCKER
den svenska vitterheten — från Stiernhielm till
Gunnar Ekelöf. Och mitt intresse för de på ett
eller annat sätt personligt präglade exemplaren
har bara vuxit med åren. Jag är alltjämt på
jakt, inte bara efter originalupplagor utan efter
dedikationsexemplar och exemplar med
litterära ägarebeteckningar. Jag samlar litteratur,
som skapat litteraturhistoria, i exemplar som
äro kulturhistoria.
Liksom de flesta boksamlare blir
naturligtvis också jag många gånger av
tillfällighetsbesökare i mitt hem utfrågad om jag verkligen
har läst alla dessa böcker på mina hyllor. Med
lugnt samvete kan jag svara: "Nej, det har jag
verkligen inte. Säkert är det inte hälften av
dem som jag har läst." Men jag kan också
svara: "Däremot har jag läst ytterligare minst
lika många böcker som dessa —- fast de inte
finns i mitt bibliotek." För den som har böcker
till yrke är detta nog ett ganska naturligt
resonemang: det är inte i första hand de böcker
med vilka man arbetar hela dagen som man
tar med sig hem till kvällen och gömmer och
behåller. Den som säsong efter säsong ser
succéerna komma och gå under sina fingrar,
vet hur flyktiga dessa framgångar äro; han
känner ingen omedelbar lust att konservera
dem. Han tycker om att omge sig med böcker
som mognat mera långsamt och där till och
med det en gång så flammande ordet hunnit
förvandlas till en stilla glöd.
Jag är småborgerligt aktsam i fråga om mina
böckers vård, petnoga när det gäller deras
placering i hyllorna, deras skötsel. Det har
bland annat fört med sig den oskattbara
förmånen att jag alltjämt har bevarade de flesta
av de böcker i vilka jag som pojke lärde mig
älska litteraturen, torftiga volymer som jag
inte för allt i världen skulle vilja byta ut mot
andra mera dyrbara editioner. Frenssens "Jörn
Uhl" och Gottfried Kellers "Züricher Novellen"
— två diktverk till vilka jag alltjämt gärna
återvänder — bevara för mig sin tjusning just
"Sofokles Tragædiæ", Antwerpen 1570. Har tillhört
Stiernhielm och bär hans namn, G. Lilia.
i de enkla 50-pfennigseditioner i vilka jag som
tolvåring studerade dem under en
mässlings-isolering, och de bägge häftena bära alltjämt
spår av den desinfektionsrökning för vilken de
obarmhärtigt och trots mina protester utsattes
efter det att epidemien var överstånden. Och
om jag är nog barbarisk att läsa J. P. Jacobsen
i svensk översättning så beror det på att
föremålet för min förälskelse alltjämt står
väl-bevarat på min hylla i det exemplar i Berömda
böckers billighetsserie där jag första gången
upplevde tjuskraften i den sjuke Niels Lyhnes
dröm att få dö stående. Och alldeles för sig
själv står på en av mina hyllor en svit, med
mycken kärlek bevarade, kartonnerade
billighetseditioner —• Levertins "Magistrarna i
Österås" bl. a., Walter Scotts "Sanct Valentins dag",
667
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
