Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
talar om Frankrike och om Europa som idé.
Han lockar till studium när han tolkar
Turgenjev och Tolstoj. Där är spegelspelet inte lek,
utan vilja att stå ansikte mot ansikte, att nå en
kunskap som inte är styckeverk, att känna helt.
Det är ingen tillfällighet att man kommer att
tänka på denna paulinska sammanställning.
Charles Morgan själv framprovocerar associa-
tionen när han avslutar boken med en essay
"Om sammanhängande kunskaper". Det är de
som finns där både hos konversatören och
lekmannapredikanten. Det är minnena från
bokrummet som har satt sin prägel även på denna
bok. Också den talar om ett rikt stärbhus. Man
gläder sig uppriktigt åt att den översatts.
Lennart Göthberg
Europas litteraturhistoria 1918—1939
Europas litteraturhistoria 1918—1939.
Redigerad av Artur Lundkvist. Forum
1946. 15:—.
"Ty alltid vin eller alltid vatten dricka, det
är icke lustigt, utan stundom vin och stundom
vatten dricka, det är lustigt: alltså är det
ock lustigt då man mångahanda läs: det vare
änden." Den uråldriga, raljanta avslutningen
på en sorgesam gammal historia, som handlar
om krig, ockupation och tortyr till döds, ringer
en i öronen då man efter att i dagarna fem ha
ägnat sig åt läsningen av "Europas
litteraturhistoria 1918—1939" äntligen slår ihop den
imponerande luntan och försöker bringa litet
reda i sina intryck. Detta är alltså änden;
mellankrigstidens litteratur tillhör numera
historien, kvarlåtenskapen håller på att förtecknas,
boutredningen är i full gång. Det som har varit
liv och blod och lidande har blivit litteratur,
mångskiftande, mångfasetterad litteratur.
"Europas litteraturhistoria 1918—1939" är
utgiven av Forum, redigerad av Artur
Lundkvist och behandlar på 647 sidor över 800
författare från tiden mellan de båda världskrigen.
Den är det första preliminära försök att rita
upp en europeisk helhetskarta över denna tids
litterära företeelser, som har gjorts, inte bara
i Sverige utan överhuvud. Ett sådant företag
har endast kunnat föras i land genom att main
har anlitat man/ga, både in- och utländska
medhjälpare, och kartan har inte kunnat undgå att
bli ett ganska utpräglat lappverk; detta på
grund av dessa medarbetares olika
livsåskådningar och olika intellektuella och konstnärliga
kvalitet, samt troligtvis även på att tillgången
på tidigare specialundersökningar har varit
synnerligen ojämn. Artur Lundkvist har själv
åtagit sig den engelska litteraturen och skriver
om den översiktligt och intressant men kraftigt
snörd i sin stödjande järnkorsett av meningar
och åsikter om politiska, sociala och sexuella
ting. Holger Ahlenius och Johannes Edfelt
redogöra sobert och redbart för respektive den
franska och den tyska litteraturen, Nils-Åke
Nilsson vid Ryska institutet har fått den ryska
på sin lott, Börje Knös den grekiska. Om den
rumänska litteraturen har Leander Tell skrivit
ett fint avslipat och mycket intressant litet
avsnitt. Bland de utländska bidragen fäster man
sig särskilt vid Th. Warburtons raska, klara,
ljusa översikt över finsk litteratur samt vid
Martha A. Muusses’ milt exakta teckning av
den holländska. Kanske också vid det kapitel
som handlar om Portugal, men då endast på
grund av dess hart när exceptionella tråkighet.
Några av författarna tycks ha ansett sig
skyldiga att utföra ett kompakt och samvetsgrant
katalogiseringsarbete, som just inte hör till det
lättlästa, men man vet i grunden inte vilket som
är att föredra, denna stadiga husmanskost eller
den välvispade sufflé, som Hakon Stangerup
har lagat till av tjugu års dansk litteratur och
en god portion luft.
"Europas litteraturhistoria 1918—1939" är
ett enastående uppslagsverk och en
stimulerande läsning. Den geT goda besked om en
rad enskilda diktare, bland vilka man speciellt
är glad över Edfelts teckning av Hermann
Hesse och Ahlenius’ av Francois Mauriac. Den
låter en rad av de allmäneuropeiska -ismerna
passera revy, från surrealism, unanimism och
nythomism fram till existentialismen. Och den
ger dessutom upplysningar om så speciella
ting som de litauiska "fyravindisterna", den
polska "Skamandergruppen" och den ungerska
"hungarologin". Man finner under läsningen
att man gång på gång måste pricka för namn
i registret, som man skulle vilja bli närmare
bekant med. Bokens egentliga svaghet är
emellertid, att den inte alls tycks vara avsedd för
706-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
