Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Ebbe Linde: Drömstilen hos Strindberg och Kafka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRÖMSTILEN HOS STRINDBERG OCII KAFKA
som tingen synas vara ha de möjligen en helt
artskild identitet, som kan slå ut öppet när
som helst, liksom den "prelogiska" identiteten
mellan hövdingen och totemdjuret hos
primitiva indianstammar, eller mellan hjortar och
säd. Även detta är drömskt. Drömtypiska äro
upprepningarna, att samma situation eller
situationselement återkommer gång på gång
(med vissa förändringar), och dubbleringarna,
att varje gestalt gärna förekommer i besläktade
upplagor. I "Slottet" exempelvis, den av Tage
Aurell nyligen helt mästerligt försvenskade
sista romanen, som närmast föranlett dessa
rader, förekommer en diffus medhjälpare, nej,
två medhjälpare, och möjligen skulle det vara
två andra eller två till; och i viss mån en
upprepning av medhjälparna är en på samma
mystiska sätt anländ budbärare, bakom vilken
det finns flera. Där talas om ett värdshus, och
strax därefter om ännu ett; vi införas i en
värld, där det från början skymtar en osynlig
styresman vid namn greve West-West, men han
försvinner snart ur synkretsen och ersätts
närmast med en ämbetsman vid namn Klamm,
som småningom flyter sönder i en hel
mytologi av mäktiga och gentemot varandra
ingalunda skarpt avgränsade ämbetsmän, Calater,
Erlanger, Sordini, Sortini o. s. v. Drömtypisk
är sammanblandningen av intimt och
offentligt, att man går och lägger sig mitt i en
ämbetslokal eller sköter polisförhör medan man
uträttar naturbehov, och figurernas sätt att
som den naturligaste sak i världen utföra
förbluffande handlingar, handlingar som efteråt
framstå som dess mera förbluffande genom att
man aldrig fann något förbluffande i dem —
t. ex. när "medhjälparna" för att undgå
bestraffning gömma sig bakom "budbäraren"
Barnabas, och därvid ställa upp sina
talgljuslyktor på dennes axlar och kika fram bakom
honom, eller när de tränga sig in genom
fönstret, sedan de körts ut genom dörren.
Många element i dessa handlingar torde vi
också känna igen från egna drömmar, därför
att de äro så ofta förekommande universella
symboler, t. ex. just fönsterentréerna, förhören,
vägarna som inte gå dit man tänkt sig,
lokaliseringen (i "Processen") av domstolar till
vindskontor m. m. Och mycket talar väl också
från omedvetande till omedvetande, utan att vi
kunna säga hur.
Men uppträtt på en handlingstråd är det
hela, låt vara den är tunn och mycket veckad
och egentligen inte leder någonstans; så som
barn träda smultron på ett tillfälligt grässtrå.
Det är nu snart hundra år, sedan Jessen först
underströk det starka mänskliga behovet av
åtminstone skenbart logiska sammanhang —
huru detta behov leder sinnessjuka att
systematisera och söka rationalisera sina underliga
och osammanhängande upplevelser, och hur en
person, som skall återberätta en dröm, tack
vare denna benägenhet sätter dit mellanled och
ordnar påhittade logiska förbindelser, vilka
drömmen strängt taget saknade, när den
upplevdes. Det förefaller faktiskt som om Kafka
gjort så — som hade han vaknat en morgon
med huvudet fullt av drömreminiscenser, och
stillaliggande på bädden sökt draga sig dem till
minnes åskådligt, därunder diktat vidare på
dem och ordnat upp dem i ett nödtorftigt
logiskt, om ock fantastiskt sammanhang, som
kunde ta upp även fortsatta drömmar nästa
natt, samt slutligen nedskrivit det hela. Som
om,... Låt mig säga med detsamma: jag tror
det faktiskt har gått till ungefär så.
Alternativet är att Kafka med infernalisk skicklighet
har efterbildat drömkaraktären, fast på en
annan punkt än den, där Strindberg
efterbildade den, och gjort detta utan anlitande av
verkliga nattdrömmar. Men detta alternativ
synes mig av flera skäl mindre sannolikt.
För det första vore det tämligen
meningslöst. Det sökta, intimare sambandet med det
763
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
