Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Ebbe Linde: Drömstilen hos Strindberg och Kafka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EBBE LINDE
omedvetna skulle ju så ej nås, endast
före-gycklas. För det andra vore det säkert ganska
svårt, mycket svårare än den relativt lättlärda
tekniken att lära sig minnas sina drömmar och
bygga en intrig åt dem. Man vet ur analytisk
praxis att det är nästan ogörligt för en patient
att ljuga hop en dröm, som ej den erfarne
analytikern genomskådar såsom uppdiktad.
Vidare inser man inte varför Kafka i så fall
ej har befriat sin kvasidröm från vissa
begränsningar, som snarast är lyten, men som
utmärka den äkta drömmen och även hans
romaner, sådana de nu föreligga. Där är t. ex.
frånvaron av färg. I Strindbergs drömspel är
solrosorna gula och fisksumpen grön. Men de
flesta människor drömma färglöst, endast med
stavseendet, som på film; därav uttrycket
"drömmens skuggvärld". Eller, rättare: färger
förekomma blott tillfälligtvis, isolerat och
sällsynt, såsom det blå hårbandet på ett
hand-kolorerat fotografi. Ofta ha de därvid
dunkel-skimrande eller bländande, liksom overklig
glans och stark känslobetoning. Förmodligen
äro de knutna till fosfen: tryck mot
ögongloben o. dyl. I hela "Slottet" tror jag nu
knappt det förekommer mer än tre eller fyra
verkliga färgadjektiv. En gång några vinröda
sängkläder, som skimra ur en mörk skrubb, en
annan gång ett rödblont hår eller en
slentrianmässigt blåförklarad himmel och en gång en
understreckning med blåpenna, som man letar
efter utan att finna den. För övrigt råder
skalan vitt-smutsgrått-gråbrunt-svart, alltså
drömmens. Det torde finnas få "vanliga"
romaner, så helt utan gult, grönt, violett,
brokigt, i sammansättningar och schatteringar.
Likaså med luktsinnet. Intet gör en skildring
mera levande, än när de rätta
luktförnimmelserna komma påtagligt fram. Men det eidetiska
luktsinnet är föreställningsfattigt och
engagerar sig knappast i de verkliga drömmarna med
andra sensationer än dem som ha aktualitet
i drömmarens situation, där han ligger med
näsan under täcket och snusar. Det stämmer.
Kafka, såväl som drömmen, visar oss ett
snölandskap, vi se det, svart och vitt, men var är
doften av snö, av granskog, av pälsvantarna
och av ringlande skorstensrök? Bannlyst som
drömstilvidrig. Den doft som då och då
förekommer är av ovädrade sängkläder, svett, stall
och nattståndet öl, ungefär som för näsan
under täcket. Vi kan få höra om en kvinna att
hon luktar unket ur munnen, men inte vilken
parfym hon bär.
Man kunde fortsätta med hudsinnena — där
varmt och kallt växlar, som när täcket glider,
men där de mångfaldiga vakna
beröringssensationerna saknas — men det sagda må
vara nog, för att göra sannolikt att drömstilen
hos Kafka uppstår genom att dikten fotas på
verkliga drömmar, medan Strindbergs
drömstil uppstår genom formell efterbildning under
vaken dikt.
Att programmet med dröm som råmaterial
låg nära till hands vid ingången till 20-talet,
och alt det är praktikabelt, det vet jag av egen
erfarenhet. Utan att känna Kafka proberade
jag själv för tjugu år sedan företaget och
anknöt väl också en del teoretiska reflexioner
("Ur den magiska kitteln"). Resultatet är väl
måhända ingalunda i Kafka-klass, men dock
tillräckligt Kafka-likt för att man bergsäkert
skulle talat om Kafka-påverkan ifall det
framlagts i dag. Jag har även senare byggt ett par
dikter och någon "novell" helt på dröm. Att
det för min del stannade vid så sporadiska
ansatser, berodde på yttre hinder, främst
förläggarnas absoluta ointresse. Sannolikt sutto
tjugu unga män i andra länder och gjorde
samma försök och samma erfarenhet. Inom
litteraturens avantgarde som inom varje annat
är förlustprocenten hög, och det behövs en
sällsynt kombination av kvalitet, uthållighet
och tur för att någon skall överleva.
764
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>