Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Harry Martinson: Den kosmiska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KOSMISKA FRÅGAN
som är dess egen naturliga och gyrala rytm. Ty
utgår man ifrån att Livet är en specifik och
säregen manifestation av den kosmiska
benägenheten att anordna sig, så kan man kalla
denna för oss viktiga anordningsprincip hos
kosmos den gyrala principen, till skillnad från
de relativt anordnade och osårbara fysikaliska
principernas värld.
Livets bundenhet till vattnet säger i det fallet
en hel del. Genom vattnet har den levande
cellen sitt förbund med värmet och med solens
strålning. Genom sin mantling med vattnet har
det samtidigt skydd mot den farliga strålning
som ständigt rör sig genom all fysikalisk
kontinuitet.
Men låt oss först uppehålla oss en stund vid
begreppet gvro.
Ordet gyro fick burskap genom den store
franske fysikern Foucault. Han använde sig av
ett slags leksak kallad gyro eller gyroscop, då
han ville påvisa Jordens rotation.
Inom den moderna tekniken kommer
gyro-principen till användning i gyrokompassen.
Gyrot gör där att kompassen fungerar absolut
ostörd av alla ovidkommande magnetiska fält,
samtidigt som hela anordningen intar ett
suveränt horisontläge och ett lika suveränt läge
i meridianen. Gyrokompassen är en av de mest
geniala uppfinningar som någonsin gjorts, ty
den är en av de minst snarfunna uppfinningar
som finns. Enbart i experimentell
monteringstid kostade den sin uppfinnare,
Anschutz-Kaempfe, tio år.
Naturligtvis menar jag inte att Livet skulle
vara försett med mekaniska gyroanordningar.
Livets gyralitet måste tänkas vara ännu mera
djupgående, ännu mindre snarfunnen och långt
mer subtiliserad än vad även den genialaste
mekaniska uppfinning kan illustrera. Men allt
talar för att det hos Livet finnes en mångfald
biogyrala anordningar.
Genom detta gyro, som förmodligen gör sig
gällande redan i de livsviktiga grundämnena,
tar universum steget från ett kvantitativt
kosmos till ett kvalitativt.
Det teoretiska livsnuet för en hel mänsklig
organism utgör en hel komplexvärld bildad
av de djupkosmiska rumstidsdistinktioner som
inom ramen av varje mänskligt ögonblick
millionfaldigt får sitt uttryck i de
aktionspunkter (atomerna) som konstituera varje
sådant mänskligt ögonblick.
Men här träder den sammanfattande
meningsfullheten in på scenen. Vad som organiserar
dessa inre rumstider till vad vi kalla Liv och
Livstid är någonting annat än bara
atomgrupperingar eller kringirrande svärmar av fria
elektroner. Det kvalitativas värld kan inte
förklaras med kvantitativa värden. Det märkliga
ligger i omställningsförmågan: Livets förmåga
att leva fram livet ur det indifferenta
fysikaliska flödet. I detta ligger centralt sett det som
gör Livets värld till ett mäktigt och eget
gyrali-tetsfenomen i en relativ värld.
Tack vare gyraliteten övervinnas såväl de
yttre som de inre kosmiska bindningarnas
diktat. Detta diktat finnes där alltid, men genom
att den biokosmiska gestaltningen till sina
manifestationer är gyral upphäves den känsla
av tvingande kosmisk nödvändighet som annars
skulle uppfylla varje ögonblick av liv och göra
livet outhärdligt och omöjligt. Så övervinnes
genom denna i millioner olika manifestationer
uppträdande biokosmiska gyralitet inte bara
den känsla av tvång som (om gyralitet inte
funnes) skulle vara outhärdlig, utan också den
känsla av relativitet som, om den vore ständigt
och ofrånkomligt närvarande, skulle leda till
fullständig splittring och överlämna oss åt en
allmän förvirring. Genom att gyralitet är natur
befrias Livet från sönderslitning mellan de
totalkosmiska direktiven.
Därav följer i främsta rummet att sinnenas
värld inte får föraktas och att den i all extrem
filosofi misstänkliggjorda sinnevärlden bör ges
den plats som tillkommer den i kraft av gyrali-
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
