- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVI. 1947 /
137

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Elisabeth Tykesson: Soya

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOYA

gudaskaran i "den dobbelte Sandheds store
Sal". I "Lörd Nelson lægger Figenbladet" är
han Monsieur Soyer, som äger det vaxkabinett
där Lörd Nelson, madame Récamier, Antonius
oeh Kleopatra, tsiar Peter och Lenin och alla de
andra vaxfigurerna på dagarna snällt stå på
sina postanient men om natten bli levande och
förnöja sig med att spela tragedi. Och i "Min
høje Hat" är han illusionisten Professor Spoya,
som en sömnig söndagseftermiddag blir
tillkallad av familjetn Jensen, och som lockar fram
"Drømmeønskerne i Sjælens Nat" på dem alla
och sedan låter pegasgaloppen gå direkt från
det jensenska vardagsrummet till sagans borg
och därifrån till torget i staden Fawtåsia, där
Cirkus Jensen ohämmat får visa sina konster
innan färden med en hisnande voit går till
Faraos äninu mer explosivt restriktionslösa hov.
Allt enligt trollformeln:

Vingehest med Vanvidslængsel

født af Gru og Stjerneskum,

frels den pinte, spræng hans Fængsel —

rid ham gennem Tid og Rum.

Soyas freudianskt-exhibitionistiska skådespel
gå i en magsugande loopingfärd mellan himlen
och avgrunden. Det finns i dem den
evighets-blånande drömskönlieten i de sällsynt och
sällsamt vackra verserna i "Min høje Hat", det
finns en behagfull, leende illfundighet, det finns
en grov spexighet (enligt Soya själv "Et
Sammelsurium af Parodi, Satire, Tragedie,
Folke-komedie, Udstyrsoperette og Vandpantomime)
och en kallslipprig och ganska skolpojksaktig
förtjusning över oanständigheten framförd
såsom rent självändamål. Ett sådant skådespel
som "Lörd Nelson lægger Figenbladet", fyllt av
könsdelar, "baade normale og unørmale", både
med och utan vidhängande människor, skulle
knappast ha blivit tryckt, om inte Soya själv
hade låtit trycka det, och den danske kritiker
hade säkerligen rätt som förklarade att om
Det kgl. Teater hade låtit spela stycket då det
var nytt, så hade det varit ute med den — riks-

dagen hade sedan inte beviljat två röda ören
till Kongens Nytorv.

Skådespelet "Avner for Vinden" 1937 bildar
en övergång till Soyas sista period, den
neo-realistiska. Liksom i Soyas första skådespel
framföras här en mängd personer på scenen,
och pjäsen är en uppvisning av både
abnorm-och normalpsykologi. Men den intar en
särställning genom att tillfälligheten i den har
givits den plats den har i livet men som
författare i allmänhet inte äro nog djärva att ge
den i litteraturen. I litteraturen skall allting
verka troligt, i livet är det ofta så att det är
det mest otänkbara och mest abrupt otroliga
som inträffar och som måste accepteras och
genomlevas såsom verklighet. När Soya för
sina senare skådespel skapade termen
"neo-realism" och förklarade sig medelst denna
neorealism vilja försöka komma verkligheten
närmre in på livet än den vanliga
naturalismen hade kunnat, så var det först och främst
tillfälligheternas roll i livet han tänkte på. Två
orsakskedjor, båda löpande fritt i
världsrymden, båda fullkomligt lagbundna och i det
närmaste förutsebara, mötas och korsas, och i den
punkt där mötet sker uppstår en oförutsebar
och ovänstad "tillfällighet", vilken emellertid
noga taget är lika lagbunden och lika
förutbestämd som alla de händelser som ligga
uppradade på den raka orsakskedjan. Tillvaron
tecknar sig för Soya som en stor vävnad eller
ett stort nät av orsaks- och händelsetrådar,
vilka ideligen stöta samman till
tillfällighets-knutar. I "Brudstykker af et Mønster", vilket
är det första dramat i Soyas stora, ännu inte
fullt avslutade ödestetralogi, är det en
tillfällighet att chauffören, som har tänkt att han skall
supa flickan Jenny full och så trots hennes
motstånd få sin vilja fram med henne, själv blir
så påverkad av spriten att han förolyckas med
stats advokaten Knauers bil, varefter
statsadvokaten får ligga en månad på sjukhus, vilket i sin
tur har den inverkan att den abortsak Jenny

137

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:58:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1947/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free