- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVI. 1947 /
236

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Åke Runnquist: Munkmyten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅKE RUNNQUIST

rening av folksjälen. Parallellt med denna
diktatorsbeundran gick en avsky för
"Ankdammsdanmark", med välfärdspolitik,
dådlöshet och undfallenhet. Stauning var i regel
föremål för Munks utomordentliga ogillande, men
periodvis beundrade han den
socialdemokratiske statschefens ledaregenskaper och skrev
flera skådespel kring honom, av vilka
hamlet-parafrasen hittills varit det enda mer kända.

Intressantast är dock att följa Munks
förhållande till Hitler. För denne hyste han en
oerhörd beundran, samtidigt som han tog
kraftigt avstånd från vissa sidor av nazismen.
Han angrep häftigt dess kyrkoförföljelser och
yttringarna av dess antisemitism, även om
han delvis kunde förstå det tyska hatet mot
judarna; han kunde inte annat än "harmes
ved at tænke paa at det var dem, der
kors-fæstede Jesus". Munk ville dock gärna tro att
Hitler själv stode främmande för dessa båda
yttringar av nazismen. I "Han sidder ved
Smeltediglen", där dessa två saker ju angrips,
framför samtidigt den biskop, som blivit
Munks speciella språkrör, en del
anmärkningsvärda synpunkter på ledaren. När stycket i
januari 1939 vållade rabalder på en turné
i Sönderjylland, förklarade Munk bl. a.:

Der har i Dansk Litteratur næppe vist sig noget
Arbejde i den Tid der er gaaet, siden Hitler overtog
Tyskland, som i den Grad har vist Forstaaelse överför
Føreren og hans Stordaad.

Munk ville endast peka på "en Natside ved
det tyske Væsen, der vil forsvinde, naar Solen
staar op". Och han slutade:

For mig som Kirkemand er Skuespillets centrale
Ord Biskop von Beugels Replik til Dorn om Føreren:
»Saa nær ved at være en Gud, som det er muligt, naar
han dog blot er et Menneske, har han som Menneske
brug for en Kirke til at sige sig naar han fejler.«
(Nøjgaard s. 314.)

Ockupationen av Österrike tog Munk lätt,
Hitler var ju österrikare. Han greps visserligen

av farhågor för Sönderjylland, men slog bort
dem och förklarade enligt referat av sin vän
och kollega Michael Neiiendam:

Det vilde snarere være at vente af Idealisten
Hitler... at han vilde tilbagegive hele det danske
Sønder-jylland til Moderlandet, end at hem skulde gøre sig
skyldig i, hvad der slet og ret var en Forbrydelse.
("Præsten Kaj Munk" s. 178.)

Till en kamrat yttrade han enligt samma
källa: "Kunde man vinde Danmark for en
eller anden nazistisk Styreform efter nordisk
Tænkesæt!" (s. 179).

I mars 1939, då Hitler tog Prag, började
dock Munks allvarliga tvivel på den tyske
ledaren. Han ansåg honom vackla mellan den
gode rådgivaren Schacht och den dålige,
Goeb-bels, men det blev honom allt tydligare att den
senare hade övertaget.

Ockupationen tog honom oerhört hårt, inte
minst skammen över att landet inte försvarat
sig. Sommaren 1940 höll han ett
uppmärksammat tal vid gymnastikhögskolan på Ollerup,
där han häftigt förebrådde såväl demokratin
som diktaturen för att de svikit sina ideal.
Nazismen hade icke från början varit en
er-övrares ideologi, vilket den blivit. Detta tal
väckte på många håll stor förbittring, i
synnerhet som de mot nazismen kritiska partierna
inte kunde citeras i pressen, varför flertalet
fick en skev bild av det sagda. Vad som än
sagts måste man dock som anmärkningsvärd
beteckna den bild av Hitler, som
framskymtar (citerad efter en artikel i
Stockholms-Tidningen den 23 april 1946 av pastor H. H.
Siegumfeldt, som haft tillgång till
stenografiskt referat):

Det är oundvikligt att i dag nämna Hitlers namn.
Det är inget tvivel om att han är en av världshistoriens
största gestalter. Det Tyskland vi ser i dag är hans
verk och han har gjort det genom ande, genom det
levande ordet. Hitlers hemlighet är tron — han är en
religiös gestalt.

236

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:58:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1947/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free