Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Teater och film - Notiser: Fransk tidskriftsrond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER
ju "My darling Clementine" ganska betydelselös men
dödsmotivet som hela tiden ligger latent, ger den
dess ödsliga storhet — den höjer sig avsevärt över
den övriga amerikanska repertoaren. I all sin glans-
lösa gråhet har den också en egendomlig monoton
rytm — då det häftiga skeendet ebbat undan,
avslutar Ford filmen på en liten ironiskt sentimental
ton. Pavane
NOTISER
Fransk tidskriftsrond
Den som går en första rond med det stora
tidskrifts-bordet på Bibliothèque Nationale blir tämligen
omtumlad innan klockorna ringer. Den nyvaknade franska
kulturen demonstrerar kanske inte på något annat
område sina kraftresurser så tydligt som genom den ström
av nya månadstidskrifter och andra periodiska
publikationer, som släppts ut efter ockupationen. Ett tecken
på uppslagsrikedom och idékraft men också på
splittring. Det är svårt att bland mångfalden välja de rätta
tidskrifterna, de som bäst speglar dagens läge och som
har de intressantaste medarbetarna.
Ska man våga sig på en översikt får man sätta punkt
vid nyåret 1947 och begränsa sig till de huvudsakligast
litterära publikationerna.
Litterära Paristidskrifter
Det förefaller nog som om de litterära
veckotidningarna för ögonblicket spelar den största rollen såsom
opinionsbildare i kulturella frågor. De har övertagit
de hårt nedskurna dagstidningarnas
recensionsuppdrag, och det är i dem som den aktuella debatten har
sitt forum. Därför är det helt naturligt om den
fyrsidiga "Le littéraire" delar redaktion och
medarbetare med dagstidningen "Le Figaro" och närmast kan
betraktas som dess bokbilaga. Den för fram de
akademiska namnen och synpunkterna. André Rousseaux,
Jean Blanzat och André Billy levererar regelbundna
krönikor, Jean Duché och Paul Guth står för enkäter
och livliga litterära reportage, och vid sidan därav får
man ströartiklar av bl. a. Gide, Claudel, Maulnier,
Green, Guehenno och Frangois Mauriac, under det att
Mauriac fils (förnamn Claude) är parnassens
skvallerkrönikör.
Veteranen i facket, "Les nouvelles littéraires",
redigerad av Frederic Lefevre åt Larousse, presenterade
i oktober sitt tusende nummer. I sin konfessionslösa
pålitlighet är den en smula torr, och man läser den
främst för Robert Kemps marginalartikel och René
Lalous recensioner. "Les lettres frangaises", som
illegalt startades av Jacques Decour (skjuten av tyskarna)
och Jean Paulhan (redaktör för den nedlagda N.R.F.),
blev det första fria året Frankrikes förnämsta litterära
samlingsplats. Sedan dess har konkurrensen om
medarbetarna satt in, åtskilliga har skrämts bort genom
den allt skarpare vänsterorientering tidskriften intar
under Claude Morgans och Loys Massons ledning. Den
sysslar lika mycket med politik och populärvetenskap
som med litterära frågor, men genom att den blivit
organ för Le comité national des écrivains är det
alltjämt i dess spalter dagens litteraturpolitik bäst speg-
las. Aragon, Claude Morgan och Jean Cassou far hårt
fram mot de kollegor, som syltat in sig med
ockupationsmakten, och till tidningens skarpa polemiska ton
bidrar artiklar av t. ex. Edith Thomas, Georges Mounin,
Claude Aveline, Claude Roy, Léon Moussinac och
Julien Benda. Den har en bra notis- och
recensionsavdelning, vars främsta namn är Louis Parrot. Samtidigt
som den publicerar noveller av goda moderna
författare har den som följetong haft "Vredens druvor" och
Louis Armstrongs memoarer. Dessutom möter man här
en stab av elaka och fantasifulla tecknare.
Den som utifrån vill följa med den nyaste franska
litteraturen får emellertid den bästa överblicken i "La
gazette des lettres", som i svenskt
kvällstidningsformat var fjortonde dag utges från förlaget Julliard
under redaktion av Raymond Dumay. Neutral utan att
vara tråkig har den tagit till uppgift att "fotografera
det litterära nuet" och gör det i krönikor från
bokvärldens alla områden, i intervjuer och författarporträtt, i
recensioner signerade av Robert Kanters, JoëBousquet,
André Bay, Gaëtan Picon m. fi. och i en
notisavdelning, som dels omfattar initierat förlagsskvaller, dels
en mycket förnämlie; bibliografi med kommentar över
alla nyutkomna böcker. Från och med i år utger
tidskriften också en litterär årsbok "Almanach des
lettres" med värdefulla översiktskrönikor.
Nästan alla andra veckotidningar av denna typ —
det lär finnas ett 50-tal — är starkt politiskt
präglade och ägnar endast ett relativt begränsat utrvmme åt
litteraturen. De viktigaste är från vänster till höger:
"Action", som är ettrigt kommunistisk och språkrör
för bl. a. Pierre Hervé. Den har snabbt tillvunnit sig
popularitet för sina fräckt upplagda kampanjer, man
minns uppgörelsen från i höstas med den pessimistiska
litteraturen under fältropet "Ska vi bränna Kafka?".
Närstående men mera sansad är den av Pierre
Emmanuel och Georges Sadoul redigerade "Les Etoiles".
Socialistisk den av Jean Texcier grundade "Gavroche",
i vilken man med utbyte läser Maurice Nadeaus
krönikor. M.R.P. har sitt organ i "Carrefour" och en
briljant kritiker i Armand Hoog. Intimt lierade med den
moderata dagstidningen "Le monde" är "Concorde"
med Maulnier som litterär chef och "Une semaine dans
le monde", där man läser recensenter som Kanters,
Kemp och C.-E. Magny. "Temps présent" slutligen ser
litteraturen ur den katolska spiritualismens synvinkel.
"La nouvelle revue francaise" och "La revue des deux
mondes" hör till de kulturella värden, som
ockupationsmakten lyckades förstöra. En rad nya
månadstidskrifter, de flesta med underjordiskt ursprung,
kämpar nu om arvet. Efterkrigsåren har således sorterat
in de mer eller mindre kända skribentnamnen under
ett stort och ganska svåröverskådligt antal nya titlar.
Närmast "N.R.F." och redigerad i dess gamla loka-
282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
