Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj—juni. N:r 5 - John Hayward: Engelsk litteratur av i dag. Översättning av Åke Runnquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGELSK LITTERATUR AV I DAG
kriget. De yngre författarna avlät sina
moraliska protester, och ett par av dem — framför
allt den kraftfulle samhälls- och
litteraturkritikern George Orwell och den lovande, tidigt
stupade Julien Bell — kämpade i
Internationella brigaden med republikanerna i spanska
inbördeskriget. Man måste medge att de
perioder, som ligger närmast bakåt i tiden, i
förening med ögonblickets plågsamt tröga
rekonstruktions- och nyorienteringsepok, inte tycks
erbjuda hoppfulla utsikter för en allmän
litterär förnyelse.
Det är visserligen sant att engelska
författare i värnpliktsåldern i det senaste kriget inte
lika obarmhärtigt togs ut till stridande
förband som under det förra, vilket krävde en så
blodig tribut av lovande konstnärer. I själva
verket var situationen mycket olik den, som
historieprofessorn E. L. Woodward från
Oxford beskrivit i sin memoarvolym "Short
Journey", och det kan ju alltid erbjuda någon
tröst att så få unga löften bröts, ehuru
förlusten av konsthistorikern och essayisten Robert
Byron, den unge oxfordskalden Sidney Keyes
och jaktflygaren från slaget om
Storbritannien, Richard Hillary (författaren till "Den
yttersta fienden", en dömd ungdoms omogna
men gripande testamente), kan tyckas svår
nog. Tyvärr förenades inte den relativa
säkerhet och trygghet, som beskärdes de författare,
som under kriget arbetade i
underrättelseväsendet, förvaltningen,
informationsministeriet eller B.B.C., med några särskilda
möjligheter att skriva utanför den långa kontorstiden.
Ehuru litterära begåvningar i stor utsträckning
utnyttjades, plottrades de ofta bort på ett
oförnuftigt sätt. Följderna ser vi i dag i de stora
mängder trivialt, i bästa fall blott efemärt
skriveri, som nu ryms i de otaliga tidskrifter
och små kotterimagasin, som under de sista
två, tre åren dukit upp.
I rättvisans namn måste det emellertid
erkännas, att de materiella hindren för bok-
och tidskriftsutgivning har blivit enorma och
nästan oöverstigliga sedan krigets första år.
Även frånsett den ytterst allvarliga bristen på
råmaterial för tryckerierna, vilken endast lättat
obetydligt under sista året, råder det
fortfarande svår brist på arbetskraft i de grafiska
facken, speciellt inom binderibranschen, och
detta problem tycks för närvarande minst av
allt på väg att lösas. Det tar inte bara nio
månader att ge ut en bok, räknat från den dag
manuskriptet lämnas till boktryckaren, det är
också i regel omöjligt att trycka om den när
första upplagan sålts slut. Efterfrågan på
böcker, som steg kraftigt under kriget, när
andra slag av förströelse och avspänning var
än mer sparsamt tillmätta, är visserligen en
aning mindre nu men överstiger fortfarande
i hög grad tillgången. Under sådana
förhållanden kan inte en författare räkna med att
förtjäna större summor på sina böcker. Hans
inkomster minskar undan för undan
allteftersom böckerna tar slut på förlagen, så att hans
royalties smälter ihop och upphör. Om det
alltså är sant att tiden är föga fruktbar för
litteraturen, så är det också så att
förutsättningarna för att utöva litterär verksamhet är
föga uppmuntrande. När allt kommer omkring
är det kanske inte förvånande att man i de
litterära tidskrifterna skriver så mycket om
det nuvarande och i så liten utsträckning
försöker se bortom den omedelbara framtiden.
I denna allmänna översikt av engelska
litteraturens nuvarande ståndpunkt tar jag inte
med den massproducerade läsningen — de
konventionella romaner, biografier, personliga
anekdoter o. s. v., som alltid i stor
utsträckning finns på lager för lånbibliotekens okritiska
medlemmar. Deras bidrag till litteraturen i
egentlig mening är obefintligt och äger ingen
varaktig stad i engelsk litterär tradition. Min
avsikt är att, i den utsträckning jag kan,
påvisa samtidslitteraturens tendenser under dessa
år av orolig fred för världen, vars av kriget
407
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
