Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
hållande till barndomslandet finns ingenting
av betagenhet men däremot åtskilligt av
bergtagenhet. Han är fången både inuti och
utanför. Vore han bara fången inuti skulle det
ändå vara en viss frihet, men hans enda frihet
tycks vara att ständigt på nytt angripa -—-
inifrån och utifrån. Alla hans senare
diktsamlingar skulle, i stil med "Hem till källan",
kunnat heta "Tillbaka till motivet!". Därav
detta hamrande, denna obstinata entydighet,
som är fångens. Och därav i sin tur formen
— man ville nästan säga formeln — för dessa
dikter, som med små variationer i borrens
ansättning ordknappt uttrycker ett och
detsamma: detta har jag att se tillbaka på, att jag
har bara detta att se tillbaka på.
Det ovanstående är en helhetssyn. Tar man
dikterna en för en uttrycker de detaljer av
samma grundstämning: i kärleksdikterna
dominerar känslan av oförmåga att älska eller bli
älskad, naturdikterna är ett slags själiska
ensamhetslandskap, men inte av vanligt slag
utan sådana de blir när naturen är övermäktig
och människan varken kan eller vill omforma
den efter sina syften. Det gör att man lätt tar
dem för naturdikter rätt och slätt, men jag
tror inte jag gör mig skyldig till någon
indikt-ning när jag även tar dem som bekännelser.
Vad man kan förebrå Grundström är att allt
detta är småbitar, att han aldrig helt samlar
sig till en konstnärligt genomarbetad
självanalys, till ett fast och fullt uttryck. Men det
hänger kanske samman med hans realistiska
typ. Hans attityd är varken paradis- eller
helvetesbyggarens.
Dock: även hos honom "upphägrar
Paradiset" någon gång. Det är inte viljemänniskans
Paradis som vi sett det i "Iter Laponicum"
(och på otaliga andra ställen). Bakom
viljemänniskans paradisupplevelse ligger väl
antagligen samma initialupplevelse, men den
blir genast kringbyggd med vanligtvis ganska
världsliga konstruktioner. Och tidsödande
sådana. När Paradiset upphägrar sker det
— i verkligheten — på två sekunder, inte
mer. Grundström är realist. För honom sker
det i upplevelsen av de två sekunder då den
andra världen plötsligt ställs i relation till
"samma gamla Ego", isoleringen. Som hos
Fröding är det ofta ett avskedsögonblick. Man
märker det inte förrän man förlorat det. "När
sommarn dog" heter en liten pärla i den nya
boken. I likhet med så många andra av
Grundströms dikter är den nästan hermetiskt
spartansk :
Hur skyggt du log
när sommarn dog.
Du såg dig om
då hösten kom
och bort du gled
som månen skred.
Och skuggan strök
och dimman rök.
Och svedd på blom
låg ängen tom.
Gunnar Ekelöf
Om Horatius
Erik Staaff: Quintus Horatius Flaccus’ liv
och diktning. Fritzes 1947.
10: 75.
En som det förefaller grundmurad — men
aldrig tyngande — lärdom, ett lugnt och klart
framställningssätt, dikttolkningar av hög
poetisk karat gör Erik StaafTs bok om Horatius
till en angenäm och stimulerande läsning. Man
önskade att denna gedigna skrift skulle finna
vägen till många för den antika diktningen
mottagliga sinnen.
Författaren rekapitulerar vad forskningen,
hans egen och andras, uppdagat om Horatii
levnad. Han diskuterar kritiskt den omfattande
litteraturen om Horatius; han underlåter inte
att på flera punkter anmäla en mot sådana
auktoriteter som Heinze och
Wilamowitz-Moel-lendorff avvikande mening. Specialisten må till
slut avgöra bärkraften hos de staaffska
argumenten; en lekman må det åtminstone vara
tillåtet att säga att han finner Erik Staaffs
tolkningar av omstridda ställen i den
hora-tianska dikten framförda med motiveringar
som verkar övertygande.
I ett slutkapitel vänder sig Staaff mot
Lever-tins bekanta, i Lucretius-essayen formulerade
kyliga karakteristik av Horatius. Staaff kallar
denna karakteristik av den augusteiske poeten
för "en tirad i hastigt mod", ägnad att låta
huvudföremålet för hans essay framstå som än
mer storslagen. Horatius var enligt Levertin
660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
