Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Folke Fridell: Synd full skapelse. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNDFULL SKAPELSE
Men det är inte mycket att göra åt den saken.
Vansinnet finns där ändock och mitt
experiment är ett ynkligt försök att kanalisera
eruptionen i ovanlig riktning. Ibland tror jag att
alla människor har detta vansinne inom sig;
att livet är en grotesk balansgång mellan olika
hospital och att det därför är en
andrarangs-fråga vilket man väljer. Det bekvämaste sättet
är förstås att låta andra experimentera med
ens privata vansinne; att gömma och om
möjligt glömma sig själv i det stora hospital
som heter världen. På det sättet slipper man
riskerna för den madrasserade cellen och kan
åtminstone tidvis få gå lös och ovaktad bland
andra konvalescenter.
Det finns också en chans att man så smått
avancerar till vaktare.
Men den där kollektiva utvägen passar inte
mitt kynne. På något sätt tycker jag det är
retsamt att behöva hänga min egen sjuka på
andra människor. Det är kanske bara en rent
befängd önskan till individuellt ansvarstagande
från min sida; en överskattning av de krafter
jag själv som levande organism har att
mobilisera i ett kaotiskt kosmos vars lagar ingen
begriper.
Det kommer att bli ett fruktansvärt nervkrig
trots att jag ängsligt isolerat stridsområdet.
Jag — maskinuppassaren och
nummermänniskan — har kastat stridshandsken i ansiktet
på maskinens ägare. På den enda
betydelsefulla sidan står fabriksintresset; på den
betydelselösa står jag ensam med min ångest.
Jag har sökt väga motståndets reella styrka
och ibland är jag optimist. Får en känsla av
att också motståndarsidan är svag; att det
bara finns en skälvande ångestvarelse där också
och att det är den svartoljiga,
människolikgiltiga maskinen vid motståndarens sida som
gör denne så mäktig och mig själv så ynkligt
liten. I sådana stunder tänker jag: det där
olje-belätet är utan själ, utan ångest. Någon makt
kan den inte ge i sig själv. Maskinen är lik-
giltig inför skeendet och i min självvållade
tvekamp med ägarmänniskan kommer den att stå
som dum åskådare utan att begripa att striden
gäller dess eget öde. Och om en ägare själv
är för fin att lorta sina blåådriga händer kan
han inte hålla maskineriet i rörelse.
En maskin som står stilla kan inte ge någon
makt.
Men avståndet mellan oss kämpande parter
är så skrämmande stort att det driver bort all
tillfällig optimism. Mellan oss finns en öken
av tomrum om vilket jag ingenting vet.
För resten vet jag nog en del om detta
ökenområde: där finns allt vad jag själv bär inom
mig av skräck och revoltlusta inkapslat i
tusentals individer; jag själv är en liten
nummeratom i detta vakuumhav. Men längre vet jag
inte. Om mitt exempel ska utlösa sympati
eller förbannelse står skrivet i framtidens kalla
stjärnor.
Det hela är ett vidunderligt experiment.
Jag är säkert den förste i samhället som
prövat en sådan individuell revolution.
Kanske är jag den förste i hela landet. Jag har
tänkt på detta och känt en hisnande viktighet
inför det historiska värdet. Det är möjligt att
andra har försökt sig på detsamma men
misslyckats. Knappast har de gett sig i kast med
uppgiften så medvetet som jag.
Jag ska trotsa fabriken. Gränslöst ska jag
revoltera mot fabrikens rätt att äga min kropp.
En vecka ska tvekampen vara — om j ag orkar
så länge.
Sju syndfulla skapelsedagar ska jag lura
ifrån det mäktiga bolaget. Det blir ingen
ekonomisk förlust för fabriken för jag är en
medelmåtta och så slipper den betala mig lön.
Bolagets förlust ligger i prestigen och där
ligger också min vinstchans. Orkar jag
genomföra mitt experiment vet ingen hur verkan kan
bli. Det är ungefär som att pillra med
atomsprängning. Kanske är jag elektronen i ett
kollektivt sammanhang och då kan min av-
707
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
