Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Folke Fridell: Synd full skapelse. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKE FRIDELL
vikelse från traditionsbanan leda till eruptioner
av oanade dimensioner.
Under dessa korta dagar ska jag skapa mig
ett egenliv som människa. Också om
verkningarna uteblir räcker kanske människotiden
till att timra en barriär stark nog att stänga
ute vansinnet fram till den tid jag blir helt
arbetsoduglig och pensionerad. Då är i alla
fall något vunnet.
Att vara människa blir någonting unikt för
min del. Det låter nästan skrattretande och när
jag vaknar om morgnarna har jag en känsla
av hela planens infernaliska idioti.
Nu har jag ändock fattat mitt oryggliga
beslut.
För i dag ska jag skjuta undan alla
obehagliga slavförnimmelser. Jag har doktorns namn
på att jag är sjuk och så är det ju min lediga
dag; en sjuk människa bör ha rätt till fred på
en helgdag.
Den första skapelseuppgiften är att komma
till klarhet med mig själv. Den är så egoistiskt
angelägen att en helgdag bör passa för
uppgiften. En ledig dag har man ju också råd att
misslyckas. Och det blir nog svårt att reda ut
självproblemets kausalitet.
Frågan är vad jag vill och hur jag vill det.
Att jag vill vara fri är utan vidare klart, men
samtidigt begriper jag ju att ohämmad frihet
är omöjlig. Det är inte säkert att jag orkar
bära ens den möjliga friheten.
Så är det självskulden. I vilken mån har
jag själv skapat min situation? På den första
frågan vågar jag inte svara än. Det får bero
till slutet av veckan när jag blir mer
frihetsvan. Just nu är jag rädd för avslöjanden; rädd
för att hitta en naken kverulant bakom allt det
jag patetiskt kallar frihetslängtan. En fridag
bör man inte plåga sönder sig i onödan.
När det gäller skuldkontot vågar jag mig
på en analys. Jag tillhör ett kollektiv av så
strängt traditionsbundna varelser att det
knappast finns något individuellt ansvar längre.
Fast detta förklarar bara den ena sidan av mitt
liv. Den väldresserade arbetsslavens attityd.
Den andra — den revolterande eller
kveru-lerande — måste jag stå alldeles ensam för.
Där bär jag förbannelsebördan och det kan
jag inte förklara. Men kanske läkarna kan det.
Riktiga läkare som inte regleras med tömmar
från fabrikskontoren.
Det finns nog en orsak bakom min
egen-skuld.
Min barndoms minnestid står i ett ljumt,
otrevligt skimmer. Jag svalt aldrig och fick
sällan stryk. I stället var jag ett underbarn och
det är inte den sämsta plåga ett barn kan råka
ut för. Jag var begåvad och blev undervärldens
lilla kelgris. Min far var revolutionär och
min mor hade starka sympatier för
frälsnings-armén. Båda hade de fått för sig att jag var
sångbegåvad och en viss rutin i framklappat
skrikande fick jag väl också med tiden. Jag
var så innerligt trött på den ofrivilliga
offentligheten. Andra barn förde ett härligt liv.
Tvättade sig sällan, svor och levde rövare på
barns vis. Men jag hade högre uppgifter. Från
leken rycktes jag av mor till frälsningsarmén
och av far till klubbmötena. Mitt första
framträdande skedde när jag på mors arm sjöng
en hallelujasång på ett frälsningsmöte. Längre
fram blev jag ett bra dragplåster fast det
slutade i fullständig katastrof.
Far och mor hade så olika religion och det
blev dåligt med hemfriden. Det kändes
renhårigare när jag fick följa med far till
klubbmötena och solosjunga "Internationalen". Det
var inte så noga med etiketten där. Lite snor
under näsan eller ett par trasiga byxor gjorde
ingenting där arbetare samlades. På
frälsnings-armén måste man vara en rentvättad guds
ängel. Min popularitet var i ständigt stigande
och det gick så långt att de två
hemmareligionerna kompromissade. Mor kunde inte låta bli
att trotsa djävulen och för min skull följa med
till de syndiga socialisternas möten och höra
708
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
