Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Åke Runnquist: Pärlan i ostronet. Några drag i Robert Penn Warrens romaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKE RUNNQUIST
också i Warrens nästa roman, "At Heaven’s
Gate" (1943). Dess handling utspelas på
1920-talet, i en icke närmare angiven huvudstad
i sydstaterna, som emellertid av allt att döma
är Nashville i Tennessee, vid vars universitet
Warren tillbringat åtskilliga år, både som elev
och som lärare. Lokaliteten är emellertid i
detta fall av underordnad betydelse,
handlingen kunde såvitt man kan se från våra
breddgrader likaväl ha utspelats i Georgia,
Alabama eller Mississippi.
Romanen handlar om en finansman, Bogan
Murdoch, om hans storhet och fall och om
det inflytande han utövade på sin omgivning.
Bland övriga personer av intresse är hans
dotter Sue, Jerry Calhoun, en ung karriärist
i firman, som uppvaktar henne, och Slim
Sarrett, den förut nämnde omoraliske
akademikern, som skriver en avhandling om
Shakespeare. En rikedom på teman, som
författaren inte riktigt lyckats inordna i sin form
(och tydligen inte heller avser att presentera
som exempel på livets planlöshet,
kompositio-nellt sett), bidrar till att göra intrycket av
"At Heaven’s Gate" en smula blandat. Den
egentliga huvudpersonen, vid sidan av
Murdoch, är dottern Sue, en envis, nyfiken, modern
collegeflicka av ungefär samma slag som den
stackars Temple i Faulkners "Sanctuary", vars
frigjorda vetgirighet till slut kostar henne i det
närmaste allt hon haft av personlighet. Ungefär
likadant går det för Sue Murdoch, fast under
något mindre upprörande yttre former. Hon
flyr från sin förkrossande auktoritative far
och från sin tillkommande, den hygglige unge
affärsmannen Jerry, som i allt ter sig för henne
som faderns redskap. Sue tillhör trots sin lilla
air av självständig modern kvinna de osäkra.
Gång efter annan tror hon sig ha funnit en
"säker" man att hålla sig till, men sviks varje
gång fruktansvärt i sina förhoppningar. Jerry
Calhoun visar sig helt dominerad av hennes
far, Slim Sarrett, som så utsökt blottställer
världens svagheter, är en billig (och bisexuell)
mytoman, och den verklige säkre —
strejkagitatorn Jason Sweetwater — vågar inte rubba
sin säkerhetsbalans genom att påföra
utgiftssidan ett äktenskap med Sue. Hon driver till
slut redlös i tillvaron, med så många utsikter
till trygghet krossade att hon egentligen inte
längre orkar haka fast vid någon ny, och när
Slim Sarrett slutligen i en hämndeakt mördar
henne, bekräftar han bara vad en lång
förstörelseprocess redan utfört.
Hennes olycka blir emellertid räddningen
för hennes far. Hans stora och minst sagt
tvivelaktiga affärer kommer i ett akut krisläge
under depressionen vid slutet av 1920-talet,
och han ser ut att falla, men liksom doktor
MacDonald räddades av det som blev Percy
Munns olycka, så blir Sues död hans lycka
i yttre avseende. Den allmänna medkänslan
med den hårt drabbade fadern kommer honom
även till del i hans position som finansman —
mordet på Sue betyder millioner för honom.
Det är emellertid betecknande att varken
Murdoch eller MacDonald räddas genom egna
åtgärder. Ödet tillhandahåller åt dem utvägar,
som de genom sitt behärskande av den iråkade
situationen kan utnyttja. Men det är också ett
öde, som utrustat dem med denna förmåga.
Den svage kan inte skaffa sig den, han är
dömd på förhand.
Jerry Calhoun, Sues försmådde fästman, är
en osäker man, liknainde Percy Munn. Han
engageras av Murdoch därför att han är en
trevlig yngling av den typ som behövs för att
sälja dåliga aktier och därför att han har gott
rykte efter sina insatser på fotbollsplanen. Själv
har han just ingen föreställning om vad han
ger sig in i, han glider med, klarar sig bra
därför att han är ambitiös och energisk, men när
ögonblicket är inne står han på näsan i
Mur-dochs krasch och drar sig tillbaka till sin fars
gamla fallfärdiga gård för att slicka sina sår
och glömma sina nederlag. Sue har han för-
728
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>