Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
dunklas av händelsernas närhet. Nazismens
problem blir en del av ett oändligt mycket
större poblem, vars lösning, om man kunde
finna den, skulle klargöra sammanhanget i allt
mänskligt liv, individernas, familjernas,
gruppernas, samhällenas. Romanen ger naturligtvis
lika litet som något annat diktverk före den en
sådan lösning. Men genom sin starka
medvetenhet om de stora, hemlighetsfulla
sammanhangen och den nästan ångestfulla intensiteten
i spörjandet får den en moralisk resning och
en intellektuell eggelse som ger den en
obestridlig rangplats i Sigurd Hoels produktion.
Av ovanstående kan man få intrycket att
romanen är självbiografisk. Det är den
naturligtvis såtillvida att den bygger på författarens
egen livserfarenhet och hans upplevelser av
den norska ockupationen. Man kan kanske
uttrycka det så att romanen är en jagroman där
författaren rannsakat en människa med samma
allvar som om det gällt honom själv. Men med
allt sitt personliga engagemang gör romanen
inte intryck av nyckelroman. Finns det nycklar
i den, så finns låsen hos dig och mig.
Bokens berättare eller rättare sagt
nedteck-nare är en norsk hemmafrontsman, vars villa
i Oslo tjänstgör som underjordisk tillflyktsort.
Han har förlorat sin familj under
ockupationen, blivit gäst i sitt eget hus, måst släppa
sin vetenskap och spelar nu en relativt
underordnad statistroll i motståndsrörelsen. De
anteckningar han för, till att börja med blott som
ett medel mot enformigheten, sedan alltmera
av drift att tränga ned i sitt liv och där söka
förklaringen till vad som skett med honom
själv, hans vänner, Norge och världen,
sönderfaller i tre avsnitt. I det första, från 1947,
rekapitulerar han hur det kom sig att han
började gräva sig ned i det förflutna. Namnet
på en som svikit dyker upp i en plågad bikt
som han får åhöra, och detta namn, Hans Berg,
tillhör en ungdomsvän. När han först hörde
talas om att Hans Berg blivit nazist strök han
ut honom ur sitt medvetande, men nu får han
klarhet om en episod som han förut endast
ofullständigt känt till. Som ung lärare blev
Hans Berg angiven för rektorn av en kamrat.
Det gällde ett förment otillbörligt förhållande
till en kvinnlig elev. Angivelsen kostade honom
både platsen och flickan, och vad värre är,
detta inträffade just i en period av hans liv då
kärleken höll på att tina upp en högmodig
isolering, som i sin tur var följden av en
onaturligt sträng uppfostran. Med denna
viktiga borttappade puzzlebit i handen griper sig
berättaren an att lägga samman den bild som
heter Hans Berg.
Det sker i bokens andra avsnitt, nedtecknat
1943. Ur minnets töcken framträder Oslo från
tjugutalets första år med några fattiga
bondestudenter, bland dem berättaren, som
huvudaktörer. En främmande, fientlig stad, med
vilsna ungdomar, begåvade pojkar med sin
bakgrund i en karg, av faderssträngheten
överskuggad landsbygd och sin framtid i denna
känslolösa, konkurrenshårda stad. Hans Berg
är som en enda knut av vilja och noli me
tangere kring en fruktansvärd
barndomsupplevelse, en av världslitteraturens ohyggligaste
prygelscener, som reser sig som en blodig
totempåle åt fadersauktoriteten. Han sätter en
ära i att göra sig impopulär, allt hans
ömhetsbehov har blivit inverterat. Förvissad om
motgången ordnar han själv så att han möter
den. Hela hans organism är inställd på att
leva under tryck. Överlägsenhets- och
mindervärdeskänslor har ingått ett
hatkärleksäkten-skap i hans själ. Livet ger honom en chans
i form av en verklig kärlek, och när den
chansen tas ifrån honom är han förtappad.
Att han i tidernas fullbordan blir nazist är
bara den slutgiltiga bekräftelsen på något som
skett med honom redan innan någon visste vad
nazism var. När han går in i partiet är det
inte av hämnd eller nitälskan utan bara för att
officiellt stämpla in den utstöttes märke i sin
780
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
