Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Börje Knös: Den moderna grekiska skönlitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖRJE KNÖS
DEN MODERNA GREKISKA
SKÖNLITTERATUREN
Slutet av förra världskriget i förening med
den katastrof, som träffade Grekland genom
nederlaget mot turkarna och den grekiska
befolkningens förjagande från dess urgamla
boplatser i Mindre Asien, bildade liksom en
vändpunkt även i landets andliga liv. De till
moderlandet återvändande skarorna — de
uppgingo till nära två millioner — medförde nya
jäsningsämnen och nya problemställningar till
den generation, som uppväxte och verkade
under mellankrigstiden med dess jäktande oro
och nervösa intellektuella trevanden. Kom
sedan det andra världskriget, som med den
främmande ockupationen lät det hårt prövade
landet känna ett förtryck, som endast kan
jämföras med vad Grekland fick utstå under
turko-kratiens mörkaste århundraden. Man skulle
kunna vänta sig, att det intellektuella livet
skulle bli desorienterat, splittrat, lamslaget,
som fallet varit i andra ockuperade länder,
men i Grekland samlade sig alla den andliga
odlingens målsmän utan något undantag i ett
tyst men hårdnackat och förtvivlat motstånd
mot de främmande inkräktarna. Liksom så
många gånger förut under sin tretusenåriga
historia ha grekerna just ur sorger och
lidanden hämtat ny näring och fått inspirationer
till nytt intellektuellt skapande. Hos det
frihets-älskande folket bor en seg livskraft, som intet
våld kan nedslå, och den grekiska litteraturen
blomstrar upp på nytt. Var den intellektuella
812
världen enig under ockupationens tryckande
år, står den emellertid nu splittrad inför den
senaste händelseutvecklingen. Grekerna —
världens mest individualistiskt betonade folk —
stå alltid som en man mot främmande anfall,
men sina egna inbördes angelägenheter vilja
de göra upp utan främmande inblandning. Det
är liksom ett nytt peloponnesiskt krig som nu
pågår i landet, och de intellektuella ha givetvis
skyndat att taga ställning för eller emot skilda
politiska meningsriktningar. I stort sett kan
man dock säga, att det övervägande flertalet
av landets intellektuella — och detta gäller
särskilt de skönlitterära författarna — ställt sig
i opposition mot den nu vid makten sittande
regimen.
En smula ovanom stridsvimlet men med sina
klara och tydliga sympatier för gamla grekiska
frihetsideal stå två betydande gestalter, vilka
i viss mån kunna betecknas som Greklands
andliga ledare av i dag. Det är Angelos Sikelianos
och Niko Kazantzakis. Angelos Sikelianos
ff. 1884) är icke endast ett lyriskt geni av
betydande mått och internationell ryktbarhet,
han är en djuppejlande ande, som vill fånga
de olika nyanserna i människosjälen och
påvisa dess samhörighet med naturen och det
gudomliga. I hans underbara lyrik möter
man en mystiker, initierad i orfiska och
eleu-sinska traditioner och med en hemkänsla i
antikens skönhets- och känslovärld. Sikelianos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
