Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Börje Knös: Den moderna grekiska skönlitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖRJE KNÖS
och kämpande intellektuell som oförskräckt
strider för nya och allmänmänskliga
livsbegrepp och för fördjupade etiska värden, en
mångberest filosof som från sina resor hämtar
inspirationer och lärdomar för att kunna förstå
det centrala i människans eviga kamp för frihet
och utveckling. Hans originalitet ligger i den
rika dramatiska vibrering och den behärskade
lyriska ton han ger sina arbeten på såväl vers
som prosa. Han är en homo viator, som
överallt i världen söker fånga det andliga livet
i dess skiftande uttrycksformer.
I sina talrika från olika tider härrörande
reseskildringar (från Spanien, Kina och Japan,
Ryssland, England, Egypten och Palestina) får
han liksom anledning till en ny självrannsakan
och ett nytt berikande av sitt eget andliga liv.
Han reser för att finna sig själv i en ny
livsrytm, och då han upptäcker något nytt, är det
som han upptäcker en ny sida av sig själv.
Dessa resebeskrivningar framträda ej endast
som mönster av en utsökt prosakonst utan
kanske ännu mer som kommenterande och
resonerande diktverk, karakteristiska för en
ande som aldrig når sitt mål och ständigt jagar
efter en jämvikt i livet. I det stora antalet
dramer, som Kazantzakis utgivit ("Kristos",
"Nikiforos Fokas", "Odysseus", trilogin
"Prometheus", "Byggmästaren", "Kapodistrias",
"Paleologos"), är han mera tänkare och
diktare än dramaturg i egentlig mening. Hans
historiska dramer avse mindre att levandegöra
de typer som framställas än att göra dem till
språkrör för hans egna idéer och tankar. Hans
hjältar äro ett slags tragiska heroer, stämplade
av ett obarmhärtigt öde och gående med öppna
ögon mot en undergång, som tillika är en seger
och en triumf för dem. Dessa dramer åtnjuta
i Grekland en stor popularitet, framför allt
beroende på deras anpassning efter den gamla
grekiska tragedin och på den roll som
tillkommer kören, men även deras klassiskt rena
och klara stil har bidragit härtill.
Sitt rent filosofiska program har Kazantzakis
framlagt i sin "Askes". För den moderna
människan vill han betona nödvändigheten att med
liv och lust gå ut i den intellektuella kampen
och söka en strid, som är så mycket ärofullare,
som man vet sig vara berövad hopp om
framgång och möjligheten att nå ett mål.
Motgången är en stimulans och ett villkor att
komma fram till nya hinder. Människan får ej
göra sig några illusioner, hon känner alltings
fåfänglighet, men hon måste vandra den väg
som ödet utstakat; kampen är ett
självändamål, och i själva hopplösheten i kampen ligger
storheten i det mänskliga modet.
I viss mån motsvarande tankar framkomma i
Kazantzakis’mest betydande arbete, hans
monumentala diktverk "Odisia" i tjugufyra sånger.
Skildringen börjar där Homeros’ "Odyssé"
slutar och beskriver Odysseus’ stora och sista
resa. Man skulle kunna säga, att detta
väldiga epos utgör en sammanfattning såväl av
Kazantzakis’ alla reseintryck från olika länder
som av hans långa filosofiska meditationer.
Det ligger något demoniskt och fantastiskt,
något djupt och skakande över denna nya
"Odisia", något hopplöst och tragiskt i
människoandens kamp att vinna en ouppnåelig
harmoni med sig själv och världen. Då
Odysseus kämpar med naturelementen eller med
mänskliga lidelser, känner han, att människans
mål är att ständigt gå framåt och att slösa med
sina krafter utan något bestämt mål, då känner
han mödans glädje men också dess
fåfänglighet, då avslöjar han sin längtan efter friheten
men inser också omöjligheten att kunna vinna
den. Kazantzakis’ stil är stark och bländande,
den är icke retorisk, men gripande just genom
sin höghet och klarhet. Hans arbetsförmåga är
enorm; till nu nämnda arbeten komma ett
antal romaner samt ett flertal översättningar
på vers, såsom av Dantes "Divina Commedia",
Goethes "Faust", Homeros’ "Iliaden" och
"Odyssén".
814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
