Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Börje Knös: Den moderna grekiska skönlitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MODERNA GREKISKA SKÖNLITTERATUREN
Omkring dessa föregångsmän, vilkas
inflytande under mellankrigstiden varit mycket
befruktande, har en rik skara av skalder och
prosaförfattare vuxit upp. Man kan svårligen
tala om vissa skolor eller litterära riktningar,
den typiskt grekiska individualismen
framträder även inom skönlitteraturens domäner.
Men man kan urskilja i stort sett vissa olika
tendenser, sammanfallande med vederbörande
författares politiska eller allmänna
livsåskådning. Så möta vi de kämpande, rättrogna och
självsäkra "kommunisterna" — ordet
motsvarar ej fullt vad vi i Sverige mena härmed —
som med en begränsad ideologi blicka mot
framtiden och ha funnit svaret på alla frågor,
vidare de tillbakablickande "romantikerna",
som med ängslan åse dagens skådespel och
med vemod och nostalgi hämta sina
inspirationer från en gången barndomsvärld, och till
sist de i brytningstiden levande "aktuella
författarna", som förutsättningslöst men med oro
framlägga dagens brännande problem för att
söka deras lösning och som vilja fånga den
verklighet, som sjuder och bränner omkring
dem och inom dem.
Av de diktare, som tilldraga sig dagens
uppmärksamhet i Grekland och äro, var och en
på sitt område, typiska för olika sidor av
modern grekisk intellektualism, må erinras om
några, varmed icke må vara sagt, att icke även
andra finnas, som också kunna förtjäna att
omnämnas. Ett urval måste alltid bli subjektivt.
På den yttersta vänstra flygeln möta vi en
mycket intressant personlighet i Kostas
Var-nalis (f. 1884). Han framträdde i början som
en skönhetsälskande dionysisk antikdyrkare och
övergick sedan till att bli en förespråkare för
en viss kommunistisk ideologi. I sina
diktsamlingar, såsom "Honungskakor" (Kerithres) och
"Ljuset som bränner" (To fos pou kei") visar
han sig vara en mästare i språkbehandlingen
och ger i starkt koncentrerade verser bevis på
ett klart och genomträngande intellekt. Mera
tillgängliga äro hans små satiriska
prosaarbeten. "Sokrates’ verkliga försvarstal" (I alithini
apologia tou Sokrati) är en strålande politisk
satir, skriven på 1930-talet som en
opposition mot dåvarande militärdiktatur i Grekland;
arbetet har utkommit i flera upplagor, den
ryska versionen i 10 000 exemplar slutsåldes
i Sovjet på fem dagar. I år har han publicerat
en annan samhällssatir, "Penelopes dagbok"
(To imerologio tis Penelopis), respektlös mot
traditionen och litterärt fängslande; "eftersom
historikerna förvandla historien till saga,
varför skulle inte jag få göra sagan till historia?"
utbrister författaren i företalet. Det är att
beklaga att Yarnalis med sin obestridliga
talang och sin lysande fantasi av en viss
in-dolens icke kommit att skriva mera.
Influerade av den franska symbolismen
framträdde tidigt och verka alltjämt två betydande
skalder, Apostolos Melachrinos och Giorgos
Sefiris. Apostolos Melachrinos (f. 1883) är
en representant för la poésie puré och har
i sina diktsamlingar, såsom "Vägen leder"
(O dromos ferni), "Växlingar" (Parallages),
"Omkvädenas tjusning" (Filtra epodon), givit
uttryck åt en utsökt och raffinerad symbolik.
Rimmen äro rika, kanske en smula sökta, hans
vers flyter i en stilla och förnäm rytm, och
tanken ledes till Mallarmé och ännu mer till
Paul Valéry. Vad som emellertid hos
Melachrinos är nytt och tjusar äro de
stämnings-och sagoelement, som i hans dikter ingå en
säregen förening med hans symboliska visioner
och fantasier. Han söker sig till feer och
käll-nymfer, och det förefaller som om urgammal
grekisk naturmystisk varit för honom ett starkt
inspirationsmoment. Melachrinos är
svårtillgänglig, men att han är en diktare av
betydande mått, därom råder intet tvivel. I sitt
hemland är han mycket uppskattad.
Besläktad med honom är Giorgos Sefiris
(f. 1900), en förfinad och raffinerad diktare,
som i sina poesiutgåvor, såsom "Cistern"
815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
