Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Margit Abenius: En förnyelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARGIT ABENIUS
EN FÖRNYELSE
Konstnären Olle Hedberg hör inte till dem
som undandragit sig aktuell vapentjänst. Under
nazismen fanns det värjstötar i snart sagt varje
bok av hans hand; de kom i förbigående men
var välriktade. Också i hans sista bok blixtrar
sådana vapenstötar — de sätts in mot tjekan
och dess tyska arvtagare, dessutom mot
politikus Ecksman med de dryga parlamentariska
laterna. Men titeln, "Bekänna färg", åsyftar
säkert ingenting politiskt utan något vida mer
andligt: den färg som till sist pressas fram
i själar som förunnats mogna till äkthet före
skörden, hur bleka, hur undanflyende de än
varit tidigare. Och titeln tycks dessutom ha en
mer intimt personlig syftning, ty just
förbehåll-samheten, oförmågan att bekänna färg, har
varit hjältens — en döds — största brist och
blir följaktligen också hans yttersta prövosten.
Romanens intrig: En akademiker vid namn
Salkvist, begåvad, kverulantisk och inte så
litet av knöl, boende i huvudstaden, där han
livnär sig på att "med stor fart och precision"
författa artiklar för en ordbok, ärver
oförmodat 7 381 kr. och 40 öre samt ett sparsamt
bohag av en avlägsen, för honom alldeles
obekant släkting. Om magister Salkvists resa
till Larstorp, om hans händelserika vaknatt
i den döde folkskollärare Danielssons lantliga
hem och de upptäckter han gjorde i den
bortgångnes kvarlåtenskap, därom handlar, i yttre
mening, romanen.
Anslaget är lätt, muntert och graciöst. Med
Olle Hedberg : Bekänna färg. Norstedts 1947. 10: —.
sin nästan överpedantiska tydlighet i detaljer
etsar författaren fram, sinnesskarpt och
ande-klart, kontrasten mellan storstad och landsbygd
och ger en dråplig bild av magister Salkvists
vresiga bortkommenhet i den lantliga
omgivningen, en värld med mörker utanför
stug-knuten —- och vilket mörker! — och grymma,
höga stjärnor och knarrande ljud och kanske
baciller av alldeles okänd art i sängkläderna ...
Högst komisk framstår storstadsakademikerns
bryska bufflighet mot landsbornas hövliga
maner: de har en nedärvd belevenhet som
märks hos församlingens urbane präst likaväl
som hos gumman Jonasson som undfägnar
med brasa och kaffe med bullar. Men
dramatiskt blir det först när den döde
folkskollärarens själ börjar stiga fram för hans arvinge i
nattens tystnad. Något oväntat tar sin början —
det visar sig att den döde har fört ett
egendomligt kortsystem över människor som han
har mött under livets lopp. Kartoteket har varit
ett led i hans strävan att veta sanningen om
människorna och sig själv. Det växer till en
bikt, en svidande rannsakan. Utåt har
Danielsson varit aktad som en stilla, försynt och
fromsint människa, men kartoteket avslöjar honom
som en man med starka passioner, av vilka
kärleken och religionen har spelat största rollen.
Kärleken nådde för Danielsson aldrig sin
jordiska fullbordan: hans unga älskade dog
efter en operation. Ur den sörj andes skakande
vilda förtvivlan föddes tron på ett återseende
och en övervärldslig realitet. Ingenting torde
819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
