Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Börje Knös: Den moderna grekiska skönlitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖRJE KNÖS
världar, den västerländskt orienterade grekiska
kulturkretsen och den oroliga och jäsande
muhammedanska världen.
Till samma kategori som de nu senast
nämnda kunna hänföras ett flertal liberala och
socialt ansvarsmedvetna, begåvade unga
författare, som framträda med en välvårdad stil
och fängsla läsaren med sina väl avvägda, i en
radikalt frihetsbetonad anda avfattade
skildringar, såsom Angelos Terzakis (f. 1907),
Petros Charis, Stelios Xefloudas, Thanasi
Petsalis (f. 1904) och Tassos Athanasiadis
<f. 1883).
Till sist må nämnas två författare, som
liksom stå i särklass och ej kunna anses företräda
någon bestämd linje. Det är Thrasos
Kasta-nakis och Kosmas Politis. Den förstnämnde
Thrasos Kastanakis är en intressant och
livlig begåvning av en mera kosmopolitisk
läggning. I sina romaner, som "Europa dansar"
(O choros tis Europis), "Den grekiska världens
hemlighet" (Ta mistiria tis Romiosinis) och
"Människornas barn" (I fili ton anthropon),
behandlar han de stora moderna
samhällsproblemen mot bakgrunden av tidens oroliga och
jäktande liv och människornas otillfredsställda
önskningar, med särskilt aktgivande på de
utomlands, speciellt i Frankrike boende
grekerna. Han framträder i sin rika produktion
som en skicklig och framstående stilist, vaken
och humoristisk samt med en skarp
iakttagelseförmåga och en grundlig kännedom om grekisk
mentalitet.
Kosmas Politis är en intellektuellt betonad
författare av en rätt avancerad läggning och
med en mera allmäneuropeisk än speciellt
grekisk teckning av sina ämnen. I sina arbeten,
såsom "Citronskogen" (Lemonodasos), en
tragisk kärleksroman från Peloponnesos, "Ekati"
och "Utkanten" (To giri), också de
kärleksromaner, där hjälten står splittrad och tvekande
mellan den fysiska och den ideella kärleken,
behandlar han på ett fängslande och skickligt
sätt psykologiska problem hos nutidens
stadsbefolkning. Bakom den moderna miljön ligger
det liksom ett antiksökande i hans skildringar.
Som stilkonstnär är han något ojämn och synes
otvivelaktigt stå tillbaka för Kastanakis.
Krigslitteraturen och skildringar från
ockupationen och motståndsrörelsen ha flödat och
flödar ännu. Vad som hittills sett dagen
inskränker sig dock till personliga upplevelser
och politiska betraktelser, men man kan även
möta en och annan fördjupad psykologisk
skildring samt något gripande diktalster.
Ockupationstiden har också i så måtto satt sin prägel
på den senaste grekiska romanen, att denna
i sina motivval sökt sig tillbaka till såväl
antiken som framför allt till medeltiden och
turkväldets tid, då grekerna hade att kämpa
samma strid mot främmande inkräktare. Den
historiska miljön synes ha varit ett camouflage,
som ofta gäckat ockupationsmaktens
litteraturgranskare, och man behöver icke länge läsa i en
sådan bok, förrän man möter aktuella
stämningar och frihetstankar. Men liksom
annorstädes i krigshärjade länder tycks Grekland
ännu vänta på det litterära mästerverk, som
kan i en vidare ram ge en syntetisk bild av
landets kamp och lidanden under de gångna
åren. Tiden ligger kanske ännu för nära, och
möjligt är att den mognade uppfattningen och
helhetssynen kommer med det större
perspektivet. Det allmänna intryck man får av dagens
moderna grekiska skönlitteratur är, att det
litterära skapandet synes ha kommit över ett
trevande försöksstadium och numera präglas
av en medveten känsla av att bära på stora
möjligheter att kunna på ett konstnärligt sätt
giva uttryck åt tankar och stämningar i det
egna landet men också i allmänhet åt
strömningarna i tiden.
818
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
