Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Henry James: ”Europa”. Novell. Översättning av Thorsten Jonsson - Clifton Fadiman: En kommentar till ”Europa”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KOMMENTAR TILL "EUROPA!
— Det är alltså bara som en ytterligare
försäkran om att ni till slut ska förena er med
henne ?
Maria Rimmle upprepade sin nekande
rörelse.
— Aldrig.
Ett ögonblick stod vi på detta kala sätt
ansikte mot ansikte; jag kunde inte hitta på
någonting förmildrande som vore särskilt
lyckligt. Men medan jag sökte hörde jag en hes
flämtning som befriade mig från uppgiften —
en egendomlig och till att börja med formlös
signal från innehavarinnan av den högryggade
stolen.
— Mor vill tala med er, sade Maria då.
Så föreföll det också av den gamla hakans
nedsjunkande, munnens uttryck öppnades som
för att avge ett ljud. För mig var det svårt att
utan hyckleri visa mig sympatisk, men i den
mån det kunde göras genom att jag tog ett
steg närmare, inbjöd jag till umgänge.
— Har ni hört vart Becky har farit?
frågade så den extraordinära häxans vita läppar
häpnadsväckande.
Maria avlockade detta, liksom vid mitt
föregående besök, ett obetvingligt stönande, och
detta gav mig i min tur tid att tänka mig
för. När jag gjorde det, fick jag emellertid
ett inspirerat uppslag.
— Till Europa?
Antagligen smyckade jag det med en
egendomlig grimas, men inspirationen var
träffsäker.
— Till Europa, sade mrs Rimmle.
Översättning av Thorsten Jonsson.
CLIFTON FADIMAN
EN KOMMENTAR TILL "EUROPA"
Många av James’ kortare noveller är triviala
och artificiella. Men "Europa" hör inte till den
gruppen. Här är det alldeles uppenbart att James
visste sig ha fått tag i ett tema laddat med
innebörd. Därför har han också iscensatt det med
all den omsorg han ägnade sina romaner.
Hans åsikt om vad en novell bör vara skiljer
sig så avgörande från den standard som
föreskrivs av de vanliga novellmagasinen att man
nog kan säga att det enda en sådan berättelse
som "Europa" har gemensamt med dem vi
vanligen läser, är att båda använder sig av
ord på samma språk. När James längre fram
funderade över denna historia, som
publicerades 1399, skrev han:
Förtjänsterna ligger i det konststycke som själva
övertappningen innebär; förvaringskärlet är av så
ringa volym, den knapphet som författaren ålagt sig
så stor. Jag inriktade mig på en knapphet av samma
slag som så ofta tidigare och nådde den åter genom de
oräkneliga upprepade kemiska reduktioner och kon-
densationer som kan göra den korta novellen–-
till en av de kostsammaste, om också likt den hårda
blänkande sonetten en av de mest oförstörbara
kompositionsformer som är i allmänt bruk. Jag
underkastade mig dess strikthet, som i detta fall rigoröst
påbjöd att många av dess mest behagliga tillgångar
behandlades som utskottsvara; och nu är jag tvungen
att söka tröst i enbart det framlagda resultatet, i en
förening av den fyllighet som kan förekomma och den
klarhet som kan vara till finnandes.
Det vore inte lätt att finna många korta
berättelser som kombinerar "fyllighet" och
’klarhet" på ett sätt som är jämförbart med
novellen "Europa". Med klarhet menar han
inte samma sak som vi kallar för "lättlästhet",
vilket bara är det som modern journalistik
föredrar framför allt sådant som kan ställa
krav på läsarens intelligens. Med "klarhet"
vill han att vi ska förstå att historien är
berättad så att den uppmärksamme läsaren
— och i James’ fall finns det inga läsare av
annat slag — ska kunna fatta mångfalden
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
