Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - John Hayward: Brev från London. Översättning av Åke Runnquist - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Porträttet av hans far, som framstår som denna
generations centralfigur, gör föremålet levande
på boksidorna på ett mästerligt sätt, som
Thackeray inte kunde ha överträffat. (Det är
också ett lysande psykologiskt porträtt av den
engelske excentrikern — denna
oefterhärmliga figur, vag i sättet, fallen för att närma sig
tingen på teorins väg, tyrannisk och
oberäknelig men ändå på något egendomligt vis
medveten om sina förpliktelser och om de krav
man ställer på honom. Det är uppenbart att
sir George Sitwell ofta gjorde sina barn
rasande, men det utgör ett bevis på hans äldste
sons takt och förståelse, att han kan satirisera
över sin fars dårskaper och svagheter utan att
göra honom löjlig som människa.1)
Frånsett den sonliga tillgivenheten finns i
detta porträtt nedlagda en djupare känsla och
respekt än ämnet synes kräva. Man får klart
för sig att detta är något mer än porträttet av
1 Ett lätt tillgängligt exempel på denna
excentricitet finner man i "Who’s Who", där sir George bland
sina meriter uppger att han år 1880 såg och fångade
ett spöke. På detta slags författarskap har hans barn
framgångsrikt byggt vidare. Den intresserade
hänvisas till mellankrigstidens årgångar av sagda
uppslagsbok. Här må endast nämnas att sir Osbert
uppger sig som grundare av föreningen Joy through
Intelligence samt att hans syster som sin
favoritsysselsättning anger: "Att begråta Bourbonerna." Ö. a.
en engelsk aristokrat under I’ancien régime, det
är karakteristiskt inte bara för en enda
generation eller ens för en enda samhällsklass, utan
för ett sätt att se på livet, ett civiliserat sätt att
leva, som jag uttryckt saken här ovan, som
existerade till dess den inkomstutjämning, som
på allvar sattes i gång efter första världskriget
och som praktiskt taget fullföljts vid slutet av
det andra, effektivt förhindrat dess fortlevande.
Det är visserligen sant att sir Osbert Sitwell
fortfarande är i stånd att bo med sin syster
inom Renishaw Halls romantiskt krenelerade
murar, men Englands stolta slott blir nu, det
ena efter det andra, skolor, hemvist för
vetenskapliga institutioner, vårdhem för psykiskt
sjuka eller avdelningskontor för byråkratin,
och man tvivlar på att en yngre generation
Sitwell någonsin kommer att bebo sina
förfäders hem. Man frågar sig om det var med
dessa melankoliska utsikter i minnet, som den
nuvarande ägaren insåg att han samtidigt med
sina egna memoarer kanske skulle komma att
skriva sista kapitlet i den engelska
patricier-klassens inre historia. I varje fall är hans så
förträffligt utförda självbiografi, vad avser de
hittills utkomna delarna, i lika hög grad ett
minnesmärke över 1’ancien régime som hans
och hans familjs historia.
Översättning av Åke Runnquist.
BOKRECENSIONER
SÄTT ATT TALA SÄTT ATT SE
19 moderna jr ariska poeter tolkade av Erik
Lindegren och Ilmar Laaban.
Panache-serien. Bonniers 1948. 8: 75.
Erik Lindegrens och Ilmar Laabans
antologi av fransk modernistisk lyrik har en
uppenbar förmåga att förvandla den oinvigde
läsarens nätter till timmar och smula sönder
timmarna i ögonblick som vägrar dröja. Under
den tid som ständigt går förlorad i väntan på
de nitton poeternas definitiva anletsdrag hinner
man kanske endast uppfatta spridda leenden,
grimaser och sammankrympta pupiller, som
man alltså måste notera utan krav på
exakthet eller oföränderlig övertygelse.
Utan någon nämnvärd förvåning
konstaterar man omedelbart att Aragon, som inte
fick vara med i Ekelöfs urval för fjorton år
sedan, även denna gång sin oerhörda
ryktbarhet till trots är kallblodigt överhoppad.
Man behöver kanske inte beklaga det, men
nog hade man med nöje velat veta vad en
svensk översättare skulle ta sig till med
exempelvis följande rader:
Moi je voyais briller au-dessus de la mer
Les yeux d’Elsa les yeux d’Elsa les yeux d’Elsa
286
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
