Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj—juni. N:r 5 - John Landquist: Grymheten och samtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN LANDQUIST
av mottryck", säger Rydberg, "svettades hans
vilja blod liksom människokroppen i saknad
av lufttryck."
Människans psykiska balans beror i stor
utsträckning på det tryck, som utövas på henne
av lagarna, sederna och hennes omgivnings
kritik. Man måste vara en ovanlig människa
— såsom kejsar Marcus Aurelius — för att
icke ens begrepp om andras rätt och ens
hänsyn till andras lidanden skulle mer eller mindre
upplösas vid en mycket stor maktställning.
I alla händelser har vår tid till överflöd
upplevt, att diktatorn, hans drabanter och verktyg
icke förmå bibehålla den moraliska balansen.
Kejsarvansinnets psykiska röta sprider sig
hastigt nedåt. Människan behöver frihet, men
en frihet som är bestämt begränsad av lagar,
vilka fastställa andras rätt. Demokratierna, som
ge alla viss frihet men ingen en stor makt, äro
därför ur psykologisk synpunkt avgjort den
bästa statsformen för människan. Ingenting
kan för stat och styrande vara hälsosammare
än den kritik, för vilken de relativt mäktiga
utsättas i en sund demokratisk stat.
Diktatorerna svettas blod i brist på mottryck, såsom
Rydberg yttrade med lika stor profetisk som
historisk sanning. Diktaturerna, ingen
undantagen, äro demoralisationens och därvid främst
grymhetens väldiga vägröjare i den moderna
världen.
De gamla liberalerna ville frihet på grund
av en optimistisk uppfattning av människan.
Men frihet för alla blir, om saken går rätt till,
nödvändigt en för var och en begränsad frihet.
Psykologen har anledning att betona båda
delarna: både friheten och dess begränsning.
Demokratierna anbefalla sig som nödvändiga
också enligt en relativt pessimistisk
uppfattning om människan. Människans frihet skall
vara begränsad — ingalunda visserligen av
hänsyn till de styrandes dårskaper men av
hänsyn till jämlikens rätt och intressen. Rättens
vidmakthållande och jämvikt mellan klasserna
visar sig vara en förutsättning icke blott för
stadga och välstånd i ett samhälle utan också
för folkets psykiska hälsa.
Blir ett parti enväldigt i en stat, så glider
denna stat — ofrånkomligt enligt vår tids
erfarenhet — ned i grymhetens plågade,
skrämda och otrygga värld.
4
Grymhetens sanering
Grymheten som en komponent i
maktnjutningen har sålunda i vår tid åter visat sig vara
en betydelsefull del av vår tillvaro. Den om
något är, för att uppta ett begrepp från
romantikens dagar, det radikala moraliska onda.
Kristendomen fastslog en gång detta faktum
i korsfästelsens historia och i korssymbolen.
Korset blev en bild av denna världens väsen.
Korsfästningen avsåg inte främst
motståndarens oskadliggörande, vilket likaväl kunnat ske
på annat sätt, utan att han skulle plågas till
döds. Överhuvud fläktar grymhetens vind i den
mästerliga tavlan kring korsfästelsen:
rådsherrarna kommo och strödde salt i den korsfästes
sår: "Andra har han hjälpt, nu må han hjälpa
sig själv, om han är Guds smorde", och t. o. m.
den ene rövaren, den stackars slavsjälen, kan
inte låta bli att ännu vid dödens dörr eftersäga
de maktägande och göra sig angenäm: "Du är
ju Messias, så hjälp då dig själv och oss."
Maktdyrkarna i ny och gammal tid ha i teori
och praktik bekräftat denna kristendomens
mening om världens beskaffenhet, fast med
motsatt värdering: de ha prisat den mäktiges
triumf och den svages lidande som den
önskvärda världsordningen. Hänsyn och medkänsla
ha de förhånat som de smås intressen eller de
borgerligt förvekligades enfaldiga meningar.
I Karl Ragnar Gierows skådespel "Rovdjuret"
(1941) förklarar maktdyrkaren betecknande
och utan karikatyr av sina likar i samtiden:
Ty den som gjort sig fri från mänskogriller
om rätt och ömhet, dygd och ädelmod
och annat allt som hindrar er, ni små
och ömkansvärda kryp, han har fördubblat
sin egen styrka, han är segrare
med våld vid bältet, bröstet pansrat av
ogenomtränglig grymhet och i näven
ett hat, som hugger djupt i skallarna.
354
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
