Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Åke Runnquist: Tankar om serier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄKERUNNQUIST
Ett avsnitt ur "Jim och piraterna", vars yteleganta
stil och snedögda, högbarmade skönheter präglat en
stor del av genren.
varje avsnitt. (Och filmen hade fått tekniken
från de gamla gottköpsromaner som såldes
häftesvis; även Dickens var ju som bekant väl
hemmastadd i metoden.) En viss släktskap
finns också med de amerikanska radiopjäser
som ges i ett oändligt antal aldrig avslutade
episoder.
Dessa äventyrsserier lägger i huvudsak an
på att uppehålla spänningen från nummer till
nummer, från episod till episod. Varje större
äventyr, som kanske sträcker sig över en
månad, avvecklas i regel utan större väsen,
då sådant kunde få läsaren att anse sig färdig
med serien. Det är i huvudsak 1940-talet som
sett detta slag av serier frodas på allvar, men
mycket tyder på att de snart sett sin bästa tid.
Många andra kategorier skulle också kunna
nämnas, familjeserien till exempel, som genom
"Blondie" kommit högst på popularitetslistan,
men det kan kanske räcka med de anförda
exemplen. På de flesta håll förekommer serierna
dels i en daglig "strip" i svart-vitt, dels i en
kulört veckoversion, vilken inflyter i
söndagsbilagor eller i veckotidningar. En särskild
form av seriespridning utgör seriemagasinen,
the comic books, som under senare år nått
en enorm spridning i Amerika. Dessa
magasin, som betingar ett mycket lågt pris och
till 75 procent köps av barn för egna
sparpengar, utkommer för närvarande i Amerika
i en upplaga på c: a 15 millioner per månad
fördelad på ungefär 100 magasin. Det låga
priset möjliggörs av de stora upplagorna och
av det dåliga papper och de enkla
reproduktionsmetoder som används. I Sverige har en
del försök gjorts att starta dylika magasin,
men tydligen utan större framgång, medan
däremot seriernas årliga julalbum tycks
utgöra en pålitligare försäljningsartikel. Som
regel innehåller de inga annonser, varför det
gäller att snabbt få masspridningen i gång.
Då de amerikanska seriemagasinen för det
mesta innehållit betydligt grövre och brutalare
serier än de väl påpassade dagstidningarna,
har de på senare tid utsatts för häftiga angrepp
från föräldrahåll, hittills dock utan större
resultat; de argaste opponenterna har fått plats
som rådgivare hos utgivarna och tidningarna
har sett ut ungefär som förut.
II
Om vi efter denna historiska snabbskiss
övergår till att se en smula på seriernas
tendens och verkningar, lämnar oss mr Waugh
som sagt i sticket och vi får i stort sett hålla
oss till egna observationer pius några artiklar
i ämnet som de sista åren stått i anglosachsiska
kulturtidskrifter.
Vill man först veta hur många människor
som läser serier, uppger amerikanska källor
att det i Amerika för närvarande finns c: a 400
olika serier, att 83 procent av alla manliga
tidningsläsare och 79 procent av alla kvinnliga
regelbundet läser serier och att den totala
summan av dessas regelbundna läsare kan
uppskattas till c: a 70 millioner amerikaner,
d. v. s. betydligt mer än halva den läskunniga
befolkningen. Frågar man sig vidare "Vad går
serierna egentligen ut på, vad står det i dem?"
och "Vilka möjligheter har de att påverka sina
434
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
