Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER
Litteraturen i Östeuropa
En artikelserie i den amerikanska Saturday Review
of Literature behandlade nyligen litterära
förhållanden i de slaviska länderna. Av största intresse är de
avsnitt som handlar om Polen och Tjeckoslovakien.
I det senare landet nationaliserades all förlags- och
tidningsverksamhet i samband med det kommunistiska
maktövertagandet i februari 1948. Endast kooperativa
företag fick fortsätta som förut. I Polen däremot fick
de privata förlag fortsätta, som inte var knutna till
tryckerier, vilka räknades som industri och
nationaliserades. Bland de självständiga förlagen utgörs den
största gruppen av de katolska, vilka dock enligt
artikelförfattaren står helt i skuggan av de stora
kooperativa bolagen, som utger tidningar och böcker. Störst är
Czytelnik, som utger 31 tidningar och tidskrifter och
förra året släppte ut 140 böcker. Czytelnik (som
betyder Läsaren) har nio tryckerier, egen telegraf och ett
system av 4 000 tidningskiosker över hela landet.
Omsättningen är bortåt 50 millioner kronor om året.
Formellt är detta kooperativa företag oberoende, men det
är en officiell hemlighet att det står regeringen nära.
I Tjeckoslovakien utkommer fortfarande stora
mängder amerikansk litteratur, medan inga nya amerikanska
böcker på sista tiden utkommit i Polen. Det låge nära
till hands att skylla detta på järnridån, säger
artikelförfattaren, som emellertid uppger att det i stället
beror på dollarbristen och amerikansk ovilja att ge
kredit. Ett stort antal engelska böcker utges däremot i
Polen.
Katoliken Waugh
När Evelyn Waugh i somras gästade Danmark deltog
han i en katolsk mässa och höll efteråt ett litet
anförande, som finns återgivet i den danska tidskriften
Catholica (3. 1948). Det visar den skarpe satirikern
från en ny sida, som säkert skulle överraska många
läsare av "Presstopp" och "Den käre bortgångne".
Han betonar samhörigheten mellan katoliker i skilda
länder och slutar: "Irländarna har i århundraden varit
fiender till engelsmännen. Man påstår inte för mycket
om man säger att hatet till England var en viktig
faktor i lojaliteten mot Påven. Och ändå är det till
irländarna som engelsmännen står i största
tacksamhetsskuld när det gäller vårt återvändande till Rom. På
liknande sätt tror jag att danskarna kanske från sina
gamla fiender tyskarna kan vänta de missionärer, som
skall föra dem tillbaka till tron."
Avslutningsvis gav mr Waugh följande bild av den
europeiska framtiden ur katolsk synpunkt: "Om det
kommer en förföljelsens tid — och det verkar
sannolikt att den kommer — vet jag att danskarna kommer
att möta sitt martyrium med villighet och i kärlek, i
den anda som var de första kristnas. Och martyrernas
blod är kyrkans utsäde".
Finländsk festskrift
Bergsrådet Amos Anderson, ledare för
Huvudstadsbladet och stor mecenat till Svenska teatern i
Helsingfors, har nyligen fyllt 70 år. Hans vänner utgav till
födelsedagen festskriften "Kring konst och kultur"
(Söderströms 1948). Som dylika publikationer
brukar, innehåller även denna artiklar i blandade
ämnen, däribland flera högst intressanta. Bland de ur
litterär synvinkel mest läsvärda är Bertel Appelbergs
uppsats "Om pekoral", där han ger en välbehövlig
komplettering av Olof Strandbergs något hårdhjärtade
bok i ämnet genom att också ta fram det milda och
älskvärda drag, som i regel utmärker pekoralisten.
Framför allt fäster man sig emellertid vid Olov
Molanders omsorgsfullt dokumenterade essay "Harald
Molander går i landsflykt". Uppsatsen avhandlar dels den
unge teatermannens år hos Ludvig Josephson på Nya
Teatern i Stockholm 1884—85, dels men mera
summariskt hans gärning som ledare för Svenska Teatern i
Finlands huvudstad. Brev, artikelutdrag m. m. bidrar
till att ge en värdefull inblick i den föga behandlade
periodens teaterhistoria.
Tyska författarutmärkelser
En rad tyska författare som tvungits till tystnad
under Hitler har på senaste tiden fått motta
hedersbetygelser av olika slag. Sålunda har t. ex. Fritz von
Unruh, som en gång fråntogs sitt medborgarskap,
blivit hedersborgare i staden Diez an der Lahn, nära
familjens gamla gods. Carl Zuckmayer har i Mainz
tilldelats årets gutenbergplakett och den under Hitler
emigrerade lyrikern Stephan Hermlin har fått
Heinrich Heine-priset på 10 000 mark.
Ur en lettrists vardagsliv
Isidore Isou, lettrismens fader, äger en aktningsvärd
förmåga att göra reklam för sig. För någon tid sedan
offentliggjorde han sina mellanhavanden med en av
sina förr så trogna vapendragare, Pommerand. Denne
skulle ha åtagit sig att skriva en pjäs åt en teater, men
oförmögen att själv utföra detta arbete hade han i sin
tur beställt en pjäs av Isou. Denna pjäs skulle spelas
under Pommerands namn och Isou skrev med sin
sedvanliga lätthet ner två akter. Då emellertid
Pommerand vägrade betala det överenskomna priset förde Isou
fram saken i pressen och anförde som bevis för sitt
påstående det faktum att Pommerand inte var i stånd
att skriva den tredje akten som Isou nu vägrade
leverera.
Det är dock inte alltid Isou ägnar sin tid åt dylika
lättsinnigheter. I ett offentligt brev i tidskriften Arts
riktat till förläggaren Gallimard, kommer han i
angelägnare ärende. Han meddelar att han just lagt sista
handen vid ett stort ekonomiskt verk, "Les Bases des
Soulèvements de la Jeunesse", som avser att gentemot
försöken att uppbygga en objektiv ekonomi hävda en
"passionerad sanning", som omstörtar egendomsbytets
korrekthet och framtvingar en revision av
organisationen. Isou har upptäckt en ny klass som inte rymmes i
de vanliga formlerna, och hans bok har som uppgift
att uppvigla och samla denna klass. I sin författares
ögon kan endast tre verk i världshistorien i betydelse
mäta sig med "Les Bases des Soulèvements de la
Jeunesse", nämligen Evangelierna. Rousseau’s "Le Contrat
social" och "Kapitalet" av Marx. I sitt brev ber Isou
711
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
