Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Intryck av engelsk bokmarknad
Om man frågar engelska förläggare hur de
ser på läget inom engelsk bokmarknad just nu
får man ganska motstridiga svar. Några
förefaller utomordentligt till freds, andra
tveksamma och en del slutligen rentut oroliga.
Att framstående representanter för skrået
nyligen tagit till orda i pressen för att analysera
de svårigheter man har att dras med och vilka
åtgärder som bör vidtagas för att möta en
eventuell kris talar sitt tydliga språk: läget
börjar te sig alltmera problematiskt.
Under kriget var det ju paradoxalt nog
nästan alltför lätt att utge och handla med
böcker i England. Svårigheterna att få dem
tryckta och bundna, ja för den delen även
skrivna, var visserligen stora, mängder av
böcker gick förlorade vid bombardemangen,
men det som kom fram trots alla hinder och
undgick förstörelse såldes ut lika fort som det
bjöds ut. Denna extraordinära konjunktur höll
sig genom hela kriget och ett bra tag efteråt.
Men allteftersom förhållandena på livets övriga
områden började återgå till det normala så
blev också läget på bokmarknaden mera
normalt. Produktionssvårigheterna är visserligen
alltjämt långtifrån övervunna, men
papperstilldelningen är avsevärt större än under kriget.
Följaktligen har bokproduktionen oavbrutet
gått i höjden efter kriget, och även
omsättningen har nått nya rekord. Innevarande år
beräknas omsättningen sålunda bli tre gånger
så stor som den var 1938. Det verkar alltså
inte som om det fanns anledning tala om
någon kris. Men när man ser dessa siffror
skall man ha klart för sig att en mycket stor
del av produktionen går åt till att fylla igen
de luckor i bokbeståndet som uppstod under
kriget genom den våldsamma köplusten, den
minskade produktionen och krigsskadorna. En
Londonförläggare berättade att i hans firma
alltjämt 3 500 olika böcker väntar på att
komma i tryck på nytt. Men nytrycken av
äldre böcker, och då först och främst
skol-och handböcker, svarar inte bara för en
betydande del av framställningen, de absorberar
även motsvarande del av köpkraften, varför de
nya böckerna nu har det svårare att hävda sig
än de hade det tidigare.
Läget för skönlitteraturen och
överhuvudtaget böcker av litterär, konstnärlig art har
blivit ytterligare kritiskt genom den
kostnadsökning som drabbat bokframställningen på
senare år, i England liksom på nästan alla
andra håll, och som i vissa avseenden går upp
till mer än det dubbla. Medan
framställningskostnaderna för böcker i England fördubblats
på de sista tio åren har bokhandelspriserna
ökat med mindre än hälften. Följaktligen
innebär nu utgivningen av varje bok en större risk
än tidigare, eftersom betydligt flera exemplar
måste säljas för att täcka kostnaderna. Hårdast
drabbas då den kategori böcker som normalt
har de minsta upplagorna, och dit hör alldeles
bestämt skönlitteratur av nya författare,
essayböcker o. dyl. Förläggaren har ofta att välja
mellan att utge en bok och förlora pengar på
den eller att inte utge den alls. I Amerika har
det senare alternativet redan börjat tillämpas,
så att man måste hysa de allvarligaste
farhågor för den amerikanska litteraturens
tillväxt. I England är det inte lika illa ställt, men
så har också redan en del mindre förläggare
utan "back list" börjat slå vantama i bordet.
När allmänheten klagar över de höga
bokpriserna är den givetvis i sin fulla rätt, ty
böcker bör såvitt möjligt vara tillgängliga för
flertalet, men det skadar inte att ha i minnet
att sänkta bokpriser tvingar till rationalisering
och standardisering av produktionen. Endast
genom att utge ett mindre antal, relativt
"säkra" böcker i större upplagor kan de
nuvarande bokpriserna sänkas eller åtminstone
hållas. Det är inte en utveckling att hoppas på
723
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
