Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Nobelpristagare på grammofon
T. S. Eliots "Four Quartets" föreligger just
i en svensk upplaga, där tre översättare slagit
sig ihop om att överflytta denna mycket
svårtolkade poesi. Den eliotintresserade har en
annan, mera ovanlig möjlighet att fördjupa
sig i dessa lyriska kvartetter, nämligen att
lyssna till författaren när han själv föredrar
dem. Eliot är en briljant versläsare, och
förmånen att få höra på honom är inte längre
begränsad till hans innersta krets av
beundrare, han har nyligen talat in kvartetterna på
skiva (His Masters Voice C 3598-603), och
experimentet har slagit så väl ut att royaltyn
på denna inspelning utgör en icke föraktlig
del av Eliots författarhonorar. Bolaget har
gjort även andra inspelningar av modern poesi.
Detta är nu något som man gärna skulle
se att det fick svensk efterföljd. Tanken är ju
prövad, därom berättade i somras under en
mycket rolig radiohalvtimme Karl Johan
Rådström, som var med om att redigera intalandet
av de första svenska diktarrösterna på
grammofon. Utsändningen illustrerades med
uppläsning av bl. a. Verner von Heidenstam, Selma
Lagerlöf, Hjalmar Bergman och Erik Lindorm.
Nu är författare inte alltid goda uppläsare,
fast dessa i sanning var det, men även när de
läser deklamatoriskt bristfälligt och klanglöst
har det sitt givna intresse att höra en dikt eller
prosabit läsas av den som skrivit den. Dels
säger rösten alltid något om personligheten,
dels kan uppläsningen bidra till att belysa
diktverket. Förmodligen utgör dessa skivor
numera snarast ett slags arkivalia. Redan i den
egenskapen är de ovärderliga och borde
kompletteras (vilket förmodligen genom
Radiotjänsts försorg också görs) undan för undan,
så att kören av berömda svenska stämmor blir
så fulltalig som möjligt. Men ännu roligare
vore ju om lyrik och prosadikt på
grammofon kunde bli ett populärt, levande inslag
i grammofonlitteraturen. Med det påtagliga
publikintresse som alltid ägnas lyriska
uppläsningsaftnar förefaller det inte alldeles otänk-
bart att några väl valda intalningar av moderna
svenska poeter skulle ha utsikter att slå igenom.
Vore inte detta något för författarföreningen
att sätta sig i spetsen för? Det finns ju i
modern svensk lyrik flera redan klassiska
uppläsningsnummer, och jag är övertygad om, att
om man kan få författarna själva att föredra
dem, så skulle experimentet, alldeles bortsett
från dess kulturella värde, löna sig och ge
författarna en ny inkomstkälla.
I detta sammanhang kan antecknas att
kombinationen böcker och grammofonskivor med
stor framgång lanserats av de engelska
offentliga biblioteken. Femton av Londons bibliotek
håller på att organisera upp särskilda
grammofonavdelningar, där folk kan få låna skivor
av klassisk och modern musik för spolning
i hemmen. Det första experimentet i denna väg
gjordes 1943 i ett landsortsbibliotek i Essex,
och idén har sedan spritt sig över hela landet.
Det största Londonbiblioteket av denna art,
vid Charing Cross, förfogar redan över 6 000
skivor och har sedan det öppnades i juli i år
haft 23 000 låntagare.
Ny redaktör för BLM
Vid årsskiftet lämnar undertecknad sin post
som redaktör för BLM. Redaktörskapet
över-tas av nuvarande biträdande redaktören Åke
Runnquist. På denne kommer i fortsättningen
den dagliga skötseln av tidningen att vila, och
alla som per brev eller besök vill söka kontakt
med redaktionen hänvisas till honom.
Marianne Henschen kvarstår som medlem av
redaktionen. Själv kommer jag att i egenskap av
tidskriftens ansvarige utgivare även i
fortsättningen på nära håll följ a tidskriftens tillblivelse
och hoppas också bli i tillfälle att regelbundet
medarbeta i den. Jag finner därför ingen
anledning att nu anställa några betraktelser
över de sjutton år som gått, än mindre ställa
något horoskop. Kontinuiteten i tidskriftens
redigering förblir obruten, vilket givetvis inte
bör hindra den nye redaktören att komma med
friska uppslag och vädra ut vad till äventyrs
finns av slentrian. Georg Svensson
725
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
